Blä! Idag är en sån där seg dag med noll energi what so ever. Orkar inte ett skit. Orkar inte med matlagning. Orkar inte att städa. Orkar inte med ungen. Orkar inte med karln. Orkar inte med mig själv. Skulle vilja ta semester från min mammaledighet (att man kallar det för ledighet är ett stort skämt!) och ta mitt pick och pack och dra. En vecka eller så. En lång-weekend i alla fall. En dag. Åtminstonde.

Jag och väninnan funderade på vart man skulle ta vägen om man hade möjlighet. Vi kom fram till att det ultimata vore att ensam checka in på lyxhotell, hyra film och ligga i sängen en hel helg och bara jäsa, kolla på film, äta godis... Underbart! Det är något att längta efter.

När jag var höggravid var jag ledig i två månader innan junior föddes. TVÅ MÅNADER kunde jag ligga inne och glo på film och käka godis om jag ville. Var jag nöjd med detta? Oh, nej. Jag hade TRÅKIGT tyckte jag. Arma kvinna. Visste inte vad som väntade henne. För sent att vara efterklok. Nu kommer jag ALDRIG mer att få tillbaka all den härliga ensamtid jag hade då. Ryser. Måste ta mitt pick och pack och ta in på det där hotellet nån gång. Å jäklar vad jag ska njuta!

-mami-

BVC idag. Extra koll eftersom att junior inte gått upp så mycket i vikt på sista invägningen. Idag, 7 månader gammal (imorgon egentligen): 8095 gram, 70 cm lång. Inga tänder på gång, men BVC-ssk kollade i hans mun och det finns tandanlag i alla fall, troligen kommer han att få flera tänder på en och samma gång i både över- och underkäken. Härligt! Stackars liten i så fall. Hon kikade i hans öron också eftersom att han kliar sig så mycket vid öronen. Han har inget eksem i öronen men massor med öronvax. Härligt! Inget att göra något åt. Men det kan klia massor. Stackars lilla bebisen.

Junior har plötsligt fått massor av egen vilja. Hänger det ihop med att han förstår mer och mer att han och jag är skilda personer? Och att han faktiskt då kan bestämma vad han själv vill? Nu blir han galen och gråter och gnäller om han inte får som han vill. Han vill hela tiden vända sig på skötbordet, från rygg till mage, och blir GALEN om han inte får det. Jag måste numera sköta honom på golvet eftersom att risken för att han ska ramla ner från skötbordet är enorm. Han lägger sig ändå på magen och jag får nu lära mig att ta på honom blöja och kläder bakifrån.

Han åt sin första satsumas idag! Jag pillrade bort skalet på klyftorna och delade upp fruktköttet i mindre bitar. Junior tyckte att det var jättegott! Det trodde jag inte att han skulle göra! Han mumsade i sig nästan en hel liten satsumas till mellanmål. Bra. Och billigare än att köpa massa fruktpuréburkar som han ska trycka i sig.

Nu till den stora frågan och detta mysterium: Varför ska bebisar stoppa alla saker som INTE ska vara i munnen i munnen för att undersöka dem ordentligt när de samtidigt bara måste känna på allt som de SKA stoppa i munnen med händerna?
Hängde alla med här? Alltså. Leksaker, kläder, grus, löv och dyl. stoppas i munnen när en bebis hittar det. Bara måste smaka på det. Mat däremot, som SKA in i munnen är mycket roligare att kladda med med fingrarna. Där bara måste bebisen känna på det, smeta ut det på bordet och in i håret. Tur att det finns vaxduk.

Men varför? Vaffö är det på detta viset?

-mami-

Söta babykläder som junior skulle passa förträffligt i! Tänk er matchande set: body + byxa:




Bedårande! Allt finns att köpa i Lindex butiker eller på www.lindex.com/se/shop

-mami-

Junior har börjat att säga Babba. Nu bråkar jag och karln över om han menar mamma eller pappa när han säger babba. Jag hävdar att det är mamma, fast som när man låter när man är förkyld: "babba". Karln hävdar att det är pappa, fast typ som det låter när man är förkyld: "babba". Igår sa junior också babbap. Illa. Nu föröker karln säga "pappa" så mycket som möjligt för att det verkligen skall vara juniors första ord. Jag kontrar givetvis med att "mammelimamma" så mycket jag kan.

Sneaky är han också, min karl. Igår när junior sa "babba" så svarade han blixtsnabbt: "ja vännen, ropade du på babba?" och plockade upp honom. Min karl är numer alltså inte juniors pappa utan juniors babba. Sneaky.

Men nu när junior gnäller och vill ha uppmärksamhet  och uttalar ordet "babba" så hänvisar jag bara till sambon: "älskling, din son ropar på dig". Haha! Morsan kan också fula trix. ; P

-mami-

Haha! Junior triumferade igår med att kissa i sin nya, fina potta. Men. Han ramlade strax därefter ner från pottan och slog huvudet i benet på skötbordet. Så triumfen överskuggades av att han var lite smått ledsen över detta istället. Men men. Det onda gick snart över.

Vi var nere en sväng på stan och träffade hans kompis och min kompis. Vi tog en fika och hade det trevligt. Junior och hans kompis kunde inte hålla tassarna ifrån varandra, utan satt och kladdade på varandras tröjor och var avundsjuka på allt den andra höll på med. Och så gnällde den ena medan den andra lyssnade. Och när han var klar satte den andra igång och gnällde. Verkar vara en givande relation!

Dagarna bara går och går för övrigt. Sniglar sig fram fast med en rasande fart. Konstigt det där. Det är segt och långsamt men går jättefort ändå. Sitter med panik i halsen när jag inser att det är inte är särskilt långt kvar tills junior blir ett år gammal! Ett år! Gah! Och så har jag hört att tiden VERKLIGEN svischar förbi när ungarna börjar skolan. Svisch svisch. Å sen står man där med studentplakatet och ser sin lilla plutt åka runt på flaket och vråla hur j-a bra han är. Och var tog tiden vägen?

Nä. Ingen mer stress nu. Lugn och fin. Lugn och fin. Idag ska vi inte göra ett jota. Bara gå här och skrota = )

-mami-

Igår var jag och junior på den braiga affären ÖB och shoppade lite nödvändigheter. Att vi gick dit var också för att få tiden att gå lite, samt att det innebar en lång och frisk promenad i det fina vädret.

På ÖB hittade jag en potta som jag köpte till junior. Har läst på FL att folk introducerar pottan tidigt till barnen och har även hört från min mor om en bekant till henne vars barnbarn sattes på pottan redan vid 6 månader ålder! Så, junior är ju gammal nog nu, redan 7 månader gammal i slutet av denna vecka! Hjälp, vart tar tiden vägen????

Så. Junior fick sitta på sin lilla potta en stund igår. Åh, så söt han var!!! Men sin lilla knubbiga mage och sina små knubbiga ben satt han där och filosoferade. Han verkade tycka att det var ganska festligt att sitta på sin potta! Nu får vi se hur lång tid det tar innan han är rumsren (jag vet att man inte säger så när det gäller barn, men jag kan inte låta bli). Det är ju inte meningen att han ska lära sig att gå på pottan än, men det skadar ju inte att han vänjer sig vid själva grejen!


Den här boken läser vi för junior också!

-mami-

I helgen har vi varit hos mina päron. Lugnt och skönt. Alltid bra med några extra händer som kan underhålla och bära på Junior.

Sömnen har dock blivit sämre igen. Junior ar svårare att komma till ro. Han lägger sig på mage HELA tiden när han egentligen ska ligga på rygg eller sidan och sussa så gott. På nätterna har nu återigen börjat att ropa efter mat. Det är för att jag har börjat amma honom vid 05.00-snåret istället för att hålla ut och låta honom somna om själv. Jag har inte orkat helt enkelt.

Men nu känns det som att det är dags att ta tag i det igen. I natt vaknade han 22.30 (när jag precis hade läst klart och skulle somna), 00.30, 03.00 (ammade honom), 05.00 (han somnade till slut om själv), 05.40 (gjorde morgon och ammade honom) sen somnade vi om en stund och vaknade 07.30. Inte speciellt bra.

Funderar också på när det är dags att sluta amma helt. När vet man? Ammar ju nu bara morgon och kväll om han inte är väldigt mammig på eftermiddagen, då kan han få en slurre också. Han är ju törstig också. Hur ska man få honom att dricka mer vatten? Nu dricker han nästan ingenting och ammas bara morgon och kväll. Det känns som att han inte får i sig tillräckligt med vätska? Tänk vad bra det vore om han kunde klämma en flarra välling på morgonen och kvällen, då skulle han ju få i sig vätska på det sättet.

Hur gör man? Var är handboken som skulle medfölja bebisen när han ploppade ut? ; P

-mami-

Idag har kompisen varit här med sin lilla tös! Så söt! Träffade ju henne förra veckan, men jag tror bestämt att den lilla damen hade vuxit en hel del på bara en vecka. Och massor med hår som står rakt upp! Som en bebis ska ha tycker jag. Junior har i alla fall fått liiiite tjockare fjun på sidorna av huvudet. Snart kanske även han kan ha en liten frisyr (förutom hans comb-over-lugg) ; P

När vi hade fikat (bakade enkla wienerbröd, SÅ goda! Livsfarligt att ha hemma) satt vi i vardagsrummet och pratade. Det ringde på dörren. Eftersom att det har hänt en hel del hemska saker i denna stad smög jag bort till dörren för att kika i titthålet vem det var. Det var en okänd karl med pärm i famnen. Mig lurar du inte med din pärm, tänkte jag. En mördare och våldtäktsman kan ju också ta med en pärm för att lura sig in i lägenheten. Jag smög tillbaks till soffan och vi satt blixtstilla och knäpptysta (junior sov och lilla tösen var så tyst och duktig). Vi hör hur den otäcka mannen öppnar brevinkastet. Hjälp! Efter ett tag smyger jag bort och kollar ut. Han är borta. En lapp sitter i brevinkastet. Handskriven. Han har skrivit att vi ska få sänkta priser från ett företag och att vi ska ringa ett mobilnummer. Mycket skumt. Vi snackar ett tag till och väninnan beger sig sedan hemåt.

Jag och junior käkade lite kvällsmat, junior tog ett bad och lite gröt. Ammade honom (har bara ammat morgon och kväll idag! Yey!) och satt och läste god natt-saga när det ringer på dörren - igen! Jag fryser till is och går INTE till dörren. Efter en stund ringer det på igen. Jag lägger ner junior och tassar tyst bort till dörren. Personen som ringt på är borta. Jag kikar ut genom köksfönstret men ser ingen som kommer ut ur trapphuset. Så läskigt! Vad är detta?

Nu måste jag fila på en plan så att jag är beredd om någon galning tar sig in i lägenheten medan vi sover. Måste hitta något tillhygge att ha bredvid sängen så att jag kan gå till attack om någon främling tar sig in. Vad gör man inte för att skydda sitt barn?

På återseende.

-mami-

Idag har jag och Junior varit på träff med de andra mammorna och bebisarna från föräldragruppen. Junior skötte sig.. tja, inte exemplariskt men okej. Han var lite gnällig. Han som tyckte att det var så kul sist med alla bebbarna. Men han är helt klart inne i någon utvecklingsfas som gör att han är lite gnälligare än vanligt vissa stunder. Det är så kul att se alla bebisarna i alla fall!

Behöver jag förresten säga att tvättmaskinen rullar på hur fint som helst här hemma? VEM fixade det.. alldeles själv (- elen då såklart..)?? Just det! JAG! = )

Forsätter nu på beskrivningen av vad man gör avkall på när man får barn:
Jag har alltid varit noga med träningen. Och vad jag äter. Under den bästa perioden tränade jag 6 dagar i veckan på gymet, samt gick MINST en 60 min promenad om dagen (varav den ena alltid var innan frukost). Åt INGET socker. Åt väldigt nyttigt. Var besatt av Anna Skipper (alltså hennes hälsoteorier, inte av kvinnan som så). Även under perioder då jag varit slöare med både träning och kost har jag varit sundare än många andra. Men nu. Orkar inte ens skära upp en tomat till middagen. Känns som att jag inte ätit grönsaker på 10 år. Menyerna nu för tiden består av köttbullar (i och för sig hemmagjorda), pasta och majs (haha, en grönsak!). Bacon och ägg. Pannkakor. När jag ska laga mat alltså. Karln är duktigare. Bjuder på kycklingvingar och wok. Ris. Cous cous. Så där slinker faktiskt en och annan grönsak ner.

Nu dricker jag kaffe (jag som hållt upp 2 år och endast låtit grönt thé släcka törsten) och thé med socker. Träningen består av (allvarligt) en promenad till Ica då och då. Hantlarna ligger i en garderob och tittar på varandra. Den garderobsdörren öppnar jag aldrig. När skulle jag egentligen orka? Nu väger ju junior skapligt så ibland försöker jag svinga runt honom lite för att få lite armträning. Tragiskt.

Som sagt, förfallet har börjat. Och fortsätter...

-mami-

Man förvandlas sakta men säkert när man fått barn. Det kommer liksom smygande. Man prioriterar annorlunda helt plötsligt. Man gör avkall på sina principer.

Jag är en pedant. Jag vill ha ordning och reda (och gärna pengar på fredag - varje fredag!). Nu måste jag tyvärr tulla på mina principer när det gäller ordning.

Jag har till min fasa upptäckt att jag inte hinner vika all tvätt så omsorgsfullt som jag tidigare alltid gjort. Nu står jag och slafsar ihop kläderna, vänder inte tillbaks T-shirtar som är på avigan, utan viker bara ihop dem som de är!!! Fasa! Trycker ner dem i klädlådorna - det är ju ändå oreda som man inte ser hela tiden... Och innan jag fick barn var jag så nitisk att jag ville ha en T-shirt-vikare (som Sheldon i The Big Bang theory har) så att alla karlns T-shirtar låg givakt i skåpet, uppraddade i prydliga längor a la kinesisk armé.

Mangla är också något jag numera bara drömmer om. Sängkläderna vikes nu för tiden ihop som de är efter torkning med vedervärdiga skrynklor och knölar som resultat. Inte skönt att sova på.

Städning... Förr var det storstädning en gång i veckan. Alla rengörningsmedel och trasor skulle fram. Möbelpolishen gick varm på alla ytor som inte var tygbeklädda. Alltning glänste! Och stressnivåerna steg till skyarna när någon spillde på mitt nybonade golv (en hemlig blandning av golvmedel som fick golven att stråla som en nypolerad isbana). Nu är golven täckta av juniors speciella blandning (inte så hemlig) gjord av saliv, kräks och lite matrester. Kladdiga fläckar lite här och var där mitt hår (som jag fortfarande fäller i stora mängder) gärna fastnar. Om jag svabbar golven varannan veckan är jag glad!

Utseendet är också något som inte längre prioriteras. Man är ju bara morsa, går hemma och strosar om dagarna. Och ska man iväg tar det en sju-j-a tid att packa alla saker som måste med, klä på junior och skynda iväg innan kläderna är nerspydda igen eller genomdränkta av dreggel. Så man fixar sig optimalt lite. Typ deo under armarna - något som jag ALDRIG skulle kunna avstå från! (Är smått beroende av deodorant). Sätter upp håret (som jag för övrig inte klippt sedan februari om man bortser från att jag själv högg några tag med saxen förra veckan.. och det tycker jag vi gör). Smink? Smycken? Kläder utan spyor? Höga klackar? Finns det? Bekväma kläder och skor gäller tydligen nu. Försöker i alla fall ta de kläder med MINST kräks på.

Men har som tur är lärt mig snabbknep av en make up-artist som räddar mig från att väcka allt för mycket avsmak när jag ger mig ut bland folk: concealer under ögonen, böja ögonfransarna, lite rouge på kinderna och avsluta med lite läppglans! Fort går det, och man ser faktiskt lite mindre anskrämlig ut. Alltid något.

Men någon gång, NÅGON gång kanske man kan få ta på sig lite snygga kläder, sminka upp sig lite, ett par riktigt high heels och sedan ge lägenheten en riktigt omgång med möbelpolishen igen? Man kan väl få drömma i allafall? ; P


T-shirt folder från www.flipfold.com

-mami-

OBS: Nedan följer bara massa gnäll. Känliga läsare varnas.

Gaaaaah!!! Det är bara att inse! Förfallet har startat och kommer inte att stanna upp. I'm getting old.
Och nu undrar jag så klart om förfallet beror på att jag skaffat barn eller om det är ett olyckligt sammanträffande att förfallet startade nu. Hade det startat nu ändå, även om jag inte hade fått barn? Det kommer jag ju sorgligt nog aldrig få veta. Men jag är ju bara 25 år! Bara 25!!!!

Tecken på mitt förfall:
-Rynkor (som ju alla vet) som tyvärr aldrig kommer att försvinna eftersom att jag konstant har eksem, är torr, kliar mig i ögonen och aldrig får tillräckligt med skönhetssömn! Vilken anti-rynk-kräm ska råda bot på det liksom?
-Sprickor i huden på fingrarna. Helt plötsligt, out of the blue, blir fingertopparna förhårdnade och spricker. Har typ ingen känsel kvar i vissa fingertoppar (förutom på de smärtsamma punkter där huden spruckit upp och resulterat i stora köttsår).
-Håret börjar bli grått. Detta är tyvärr sant och går inte längre att förneka. Jag har inte färgat håret sedan i somras och när jag kammade igenom det härom dagen hittade jag två (TVÅ!!!!) helgråa hårstrån. Som jag snabbt röck bort. Orkade inte titta efter fler. Har sån ångest. Nu får jag börja titta efter hårfärg som riktar sig till 40-åringar "täcker de första gråa håren perfekt". Oh yes.

Lägg till att jag fick redan på min löneförhöjning som är ett "slap in the face". Hade jobbat stenhårt under den löneperioden med två ansvarsområden med högsta och näst högsta engagemangsnivån, plus en massa annat engagemang i mitt arbete. Har nu lärt mig att det absolut inte spelar en j-a roll om man engagerar sig eller bara håller patienterna vid liv. Lönen blir densamma. Så varför bry sig?

Men det är väl nu man ska ge upp sitt eget liv och inte bry sig om att man förfaller. Har ju mitt barn att leva för nu? Dags att bli en sån där tråkig grå morsa med råttfärgat, axellångt hår, dåligt sittande jeans (typ Frisco-röv) och som lever för att skjutsa runt ungarna på deras aktiviteter. Jobba 75% ingår nog också. Det går ju ändå inte att få upp sin lön, så varför inte gå ner i arbetstid på en gång, lönen är ju oviktig. Plus att jag då får mer tid till att serva mina barn och min karl (som enligt denna terori ska ha ett mer välbetalt jobb och en affär med sin sekereterare).

Åh, härliga liv!

-mami-

Jag känner mig faktiskt då där superhurtig och duktig nu! Igår lagade jag HEMGJORD mat till junior. Från första början gjorde jag gryta till hela familjen. Ungersk gryta med kummin i. Barnen ska ju kunna äta typ samma mat som föräldrarna (-salt) bara man puréar. Tror någon att junior gillade den ungerska grytan? Nope. Jag gjorde då igår ett stort kok kyckling, potatis, lök, majs, ärtor och broccoli. Junior gillade! Men. Idag har han utslag... lite här och var. Ärtorna? HUR ska man veta? Suck och stön. Säg inte att jag måste kasta alltihop?

Smörgås har han ätit också! Mamma var här en kortis igår och jag sa: "junior gillar inte smörgås, han bara spottar ut." Junior tittade på min smörgås och signalerade att han ville ha. Jag gav en bit och han bara tuggade och smaskade i sig! Åt massa små bitar! Så gulligt. Idag har jag också kokat hemgjord risgrynsgröt på kokosmjölk som junior fick äta till kvällsmat. Mums mums!

Idag har jag och junior varit hos min arbetskamrat och hennes 4 mån yngre bebis (alltså 4 mån yngre än junior, inte 4 mån yngre än min arbetskamrat - det skulle ju vara helt sjukt. Och omöjligt!). Junior var till en början glad, satt på golvet och lekte. Min kollega gick för att brygga kaffe och hennes lilla tjej blev ledsen. Då lyfte jag upp henne för att trösta. Junior tittar då på mig, och sedan på min arbetskamrat som kommer in till oss. Sedan tittar han på mig igen och är JÄTTELEDSEN: "mamma, du har tagit upp FEL bebis!!!!" Så kollegan får ta sin tös så att jag kan ta upp junior. Som sedan var jätteklängig och blev en "liten bebis" igen. Men det var jättekul att träffa tjejerna!!!

Jag känner mig också som värsta fixar-Frasse! Igår när mamma var här skulle jag stolt visa upp hur duktigt jag kopplat ihop tvättmaskinen... och drar på vattnet... Och det läcker.. Till max! Men idag var jag på farbror Classe igen och handlade lite tätnings-tejp som jag micklade dit. Vid första försöket sprutade vattnet åt ännu konstigare håll, men vid andra försöket (använde MYCKET tejp då) så var saken biff! Så. Vem behöver en handy man, när man själv är världens handy woman? ; P

Har dock ännu inte vågat använda maskinen....

-mami-

Fatta vilken otrolig välfärd vi har i detta land! Idag har jag och väninnan varit med våra pojkar på öppna förskolan. Helt otroligt! Jag hade nog en bild av typ ett litet rum med gamla taskiga leksaker som alla barnen slogs om typ. Men stället (som drivs av kyrkan, kommunen och landstinget) hade två lekrum, ett amningsrum, ett sagorum, en stor matsal, kök.. you name it! Allt fanns för en heldag med barnen. BVC-sköterska. BVC-rum med möjlighet att mäta och väga barnen. Kurator. Kyrk-folk. Och förstå det här: Man får vara där HELT GRATIS!

Vi blev välkomnade vid dörren, de lade våra och våra barns namn på minnet och visade oss runt. Sedan kom de kontinuerligt och kollade så att vi hade det bra. Junior och hans kompis hade the time of their life, särskilt juniors kompis som är 4 månader äldre och kryper runt och så. Han flög runt bland alla leksaker och de andra barnen. Junior satt på sin kant, kollade in de andra och dreglade lite. Mycket. Men han var jätteglad. = )

Båda pojkarna somnade gott i vagnen på vägen hem. Helt slut efter dagens upplevelser!

Igår var väninnan och hennes elskling ; P här och hjälpte till att dra elen till tvättmaskinen. Tyvärr saknades det grejer för att koppla in vatten och så till maskinen så den har ännu inte snurrat igång. Men nu fungerar lamporna i den i alla fall.. = ) Jag var idag på farbror Classe och handlade det som (jag ansåg) behövs till maskinen och har nu egenhändigt kopplat ihop resten. Känner mig så händig så! Sen vet vi inte om den funkar, än har vi inte vågat testa den... ; P

-mami-

Det händer mycket nu! Junior sitter och leker själv på golvet. Han lyckas hålla balansen samtidigt som han dreglar och leker med sina roliga leksaker. Inte allt för ofta hör man en liten dov "duns" följt av juniors gråt (då han tippat åt sidan och slagit huvudet i golvet). Men han sitter faktiskt på ett mjukt täcke och hans far har ökat säkerheten ytterligare med kuddar på sidorna (dessa oroliga karlar...) ; P

Och hn kan mer nu! Helt plötsligt en dag här började han artikulera "bättre" ljud: ajajajajajaajajjääääää!! Daddadadaddddääääääää!!! Men inget mamamamamammääää... Jag som varje dag sitter och säger: "mamamamamaaaaaa". Så mycket får man för det.

Igår var min familj här och vi firade min bror som fyllde år. Jättetrevligt att träffa alla! Junior vr först alldeles tyst och stirrade storögt, men efter ett tag släppte blygheten och hans dag var gjord! SÅ kul med massor av folk och alla tittar på mig, mig MIG!!!! Han somnade gott sedan på kvällen...

..och junior har inte väck mig i natt. Notera att junior inte har väckt mig. Men har jag fått sova då? Nej. Somande vid 23-tiden (varför är det så svårt att somna fast man är så trött?) och väcktes vid 02.00 av att något VRÅLAR i full panik utanför (hördes extra bra in också eftersom att jag inte kunde stänga fönstret, var helt omöjligt): "NEEEEEEEEEÄÄÄÄÄÄÄÄJJ!!!! DU FÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅR INTEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEÄ!!! NEEEEEEEEEEEEEJ, DU FÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅR INTEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!" Typ så där panikartat att det lät som att killen skulle spy för att han var så upprörd. Jag flög ur sängen, det lät som om karln höll på att bli mördad! Jag var på G att ringa till polisen, tittade ut genom fönstret och såg ingenting. Sen hörde jag ljudet något svagare, lite längre bort och insåg att det förmodligen inte tillhörde ett blivande mordoffer utan mer en full 18-åring som just höll på att bli dumpad av sin tjej. Men vaken var jag. Sedan, när junio vaknade vid 03.15 hade jag inte lyckats somna om (så junior har int väckt mig).

Junior somnade om vid 03.30 cirka. Jag var vaken. Junior vaknade vid 05.00. Jag var vaken, höll preciiiis på att somna. Då ammade jag faktiskt junior och sedan lyckades vi båda att somna om och sova till 07.30. Härliga härliga natt!!!

Men idag kommer i alla fall väninnan och hennes karl och hjälper till med tvättmaskinen! I alla fall något att se fram emot! (ja, jag är en jättetråkig, jättevuxen människa nu).

Got to go.

-mami-

Vi har haft en sån där superduper-natt (eller jag har i alla fall..) Junior vaknade tydligen till ett par korta svängar innan sambon gått och lagt sig (jag sov som en gris) och sedan sov han till 06.30! Man känner sig alltid som en ny människa när man fått en hel natts sömn. = )

Dagen har rullat på! Varit och handlat, städat, tvättat. Junior roar sig själv en aning bättre nu när han kan varva mellan att ligga på rygg, mage och sitta upp och leka. Skönt!

Imorgon fyller bror år och familjen kommer hit (för att inte rubba på juniors rutiner - så snällt!!!) så att vi kan fira honom. Det ska bli jättekul att träffa alla!

Nu ska jag faktiskt göra mig klar för att sussa så sött! Är verkligen jättetrött!

Men först en kopp thé...

-mami-

Svägerskan tycker visst att vi ska satsa på denna till junior! Kan inte annat än att hålla med... gud så söt!!!


Bild och dräkt från www.halloweenexpress.com

-mami-

En ganska jobbig dag.. Eller, jobbig och jobbig, men jag är supertrött! Allt har varit huller om buller med mattider, sömtider och så vidare gällande junior.

Han höll låda mellan 2.30-3.15 i natt och vaknade sedan 06.00 för att käka. För att vara konsekvent med att inte nattamma honom var jag alltså tvungen att gå upp klockan 06.00. Jag var inte så pigg 06.00. Junior var inte heller så pigg 06.00. Men vad ska man göra? Kan ju inte förstöra den fina rutin vi har nu! Men hela dagens schema blev kaos då han inte sov på "rätt tider"...

Lunchvilan blev förstörd p.g.a. att jag och junior var på stan och fikade med en arbetskamrat till mig som fick en liten trollunge för 2 månader sedan. Och när jag säger trollunge så MENAR jag verkligen trollunge!! SÅ mycket hår! En riktig kalufs som stod rakt upp (!), folk vände sig verkligen om och glodde på hela fiket! Supergullig! Det var jättetrevligt att träffa kollegan och junior var även denna dag i sitt esse och höll låda och spexade. När han fått i sig lite mellanmål (vägrade äta lunchen hemma, jag satte hårt emot och vägrade amma honom i gengäld) var klockan typ 14.00 och han var så övertrött. Gallskrek i vagnen och var hysterisk. Inne på fiket. Jättecharmigt för övriga gäster... Till slut tvärsomnade han och sov i 30 min. Sedan var han igång igen...

Åt sedan mat till middag vid 16.30-snåret och jag insåg att vi skulle bli tvungna att hålla honom vaken tills läggdags eftersom att det var för sent med en tupplur efter klockan 17.00. Junior tvärsomnade dock vid 17.30 efter att han gallskrikit och levt rövare. Sov till 18.15. Jag och junior tog då ett bad för att fördriva tiden lite och sedan fick han kvällsgröt och blev nattad. Somnade faktiskt ändå vid 19.30 som vanligt... NU får vi se hur han sover i natt...

Jag är helt slut efter en dag med en övertrött och hungrig bebis som bara ville bli ammad. Jag har bara ammat klockan 06, 10, 14 och 19 idag.. Det är glest för att vara jag. Junior var inte nöjd. Men gud vad söt han är när han sitter på en filt på golvet och leker själv!

-mami-

Jag känner att det fanns ett skrikande behov av tips på rynkreducerande produkter! Måste därför ge er ytterligare en av mina hemligheter (eftersom att skönhetssömn inte längre finns på schemat). Jag säger: no need for Botox, checka in den här ansiktsmasken som kostar ynka 20 kr. Jag behandlar med denna en gång i veckan:


Säljs också på bland annat Kicks och Åhléns!

-mami-

Tjohopp!

Dagen har varit jättebra! Jag och junior har äntligen kunnat varit med på en "mamma-bebis-träff" med morsorna från föräldragruppen. Det var jättetrevligt! Junior var i sitt esse. Jag var orolig innan att han bara skulle böla av blyghet - men icke! Han kollade först in de andra barnen och var knäpptyst. Skönt, tänkte jag, eftersom att junior har en väldigt stark stämma.

Det var så kul att se hur de andra barnen såg ut nu, de hade vuxit MASSOR! Och det var kul att se hur de låg till i utvecklingen! En hade redan fått FYRA tänder - supergulligt! Och när jag kom dit satt en av töserna på golvet. "Åh, kan hon sitta!", sa jag. "Det kan inte junior än." Sen satt jag med junior på golvet och rätt vad det är (när jag släpper honom en stund för att dricka lite kaffe) så sitter ungen - helt själv!! Så de andra mammorna tyckte att jag pratade strunt... ; P

Sen satt junior i en timme och lekte på golvet, skrattade ihjäl sig åt de andra mammorna och barnen och till slut var han så i gasen att han bara satt och vrålade rakt ut (samtidigt som han slog vilt med en skallra): aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah! Sen började han gno sig i ögonen och då passade jag på att gå med honom hem så att han fick sova i vagnen.

Väl hemma tog jag och junior ett mysigt bad! Första gången som vi badar ihop faktiskt! Junior satt och plaskade vilt med armarna och var så glad så! Dags att köpa badleksaker nu då! = )

Det var en trött och glad junior som somnade gott i sin säng för ett tag sen... och det kommer att vara en lika trött och glad mami som somnar gott i sin säng om en stund!

God natt!

-mami-

För alla trötta mammor med trötthetsrynkor (för dessa rynkor MÅSTE väl gå bort när man piggat på sig lite... eller? ELLER???) kan jag rekommendera dessa krämer som inte kostar skjortan! Fullt möjligt att inhandla med sin föräldrapenning. Utlovar både att minska de rynkor som redan finns där samt förhindra att nya uppkommer. Strålande!


Säljs bland annat på Åhléns och Kicks (Kicks har just nu nedsatt pris på dessa krämer!)

-mami-

Det är så roligt! Inte varje gång, men väldigt ofta, när man ska mata junior börjar han tappa fokus på maten. Han gnäller till lite och blir frånvaranade. Sen blir han röd i ansiktet. Jätteröd. Vill inte ha mer mat. Då förstår man att junior gör lite do-do i sin matstol. Han bajsar sällan på något annat ställe längre. Bara i matstolen. Antar att han kan "ta i" bättre när han sitter... Så nu är det väl bara att köpa en potta då.. så killen tränar på rätt ställe! ; P

Han har sovit ganska uselt i natt. Ropat x flera. Inte velat somna om. Han blev otroligt blyg för min väninna igår när jag sprang ner för att hämta tvätten. När jag kom tillbaks var han ledsen och tårarna sprutade. Inte blev det bättre när han SÅG att mamma kom tillbaks, nej nej. Jag var tvungen att hålla om honom ett tag också. Han är verkligen inne i separationsfasen nu. Och jag vet att han sov sämre natten efter förra gången han blev så där blyg också. Vi får se hur det blir i natt!

Lite småsnuvig är han också (ger inte heller några bra odds för god nattsömn).. ingen feber men varm och lite rödblommig om kinderna. Imorgon ska vi träffa mammorna från föräldragruppen och deras bebbar. Hoppas inte att han ska bli så där blyg igen då... Hur länge är de i separationsfasen?

För övrigt har dagen bara masat sig på. Både jag och karln har varit helt färdiga efter mycket lite sömn i natt. Jag har känt mig som en gelegubbe. Ska knyta mig tidigt ikväll!

Bara titta in en liten sväng på FL först.. ; )

-mami-

Oh Jesus in heaven!
Har jag någonsin tyckt att det är enerverande att ha ETT barn? Jag har nog aldrig tänkt tanken på hur det skulle vara att ha två...

Det har ju alltid varit jättecharmigt att ses, jag och väninnan, min karl och hennes karl. Nu har vi ju barn också, med endast 4 månader emellan. Det har ju också alltid varit jättetrevligt, man har suttit bredvid varandra i soffan och ammat typ. Men. Våra pojkar har dock blivit så pass stora nu att de inte förnöjt ligger på varsinn filt och jollrar lite sött. Nej, nej nej. Här ska rivas och slitas och bitas! Skriker inte den ena så skriker den andra. Och när den andra har tystnat så börjar den ena ; P

Det har varit full kalabalik här hemma! Och ändå inget utöver det normala: två killar i åldern 6 och 10 månader som far runt som två normala killar i åldern 6 och 10 månader... Men både jag och väninnan hade typ som en stressklump i magen hela tiden. Men det kanske är för att det är våra första barn? Om man JÄMT har två som lever allan så där så kanske man lär sig att koppla ifrån? Sluta öronen? Sitta där i virrvarret med sin kaffekopp och stirra ut genom fönstret med tom blick?

Det var gött att ha dem här i allafall! Min karl och hennes man hämtade vår tvättmaskin! Så nu står den i badrummet i väntan på installation (som en annan väninnas karl ska komma hit och hjälpa till med.. HUR skulle vi klara oss själva???). Bjöd på en enkel kycklingsallad som tack för hjälpen. Det är alltid trevligt att hinna umgås en liten stund också.

Man är ju en populär "middagsbjudare" också när man har barn i samma ålder, för maten står på bordet 17.00 så att alla hinner hem till sig för att natta de små... inga sena kvällar här inte! ; P

Men jag säger nog som min mormor: MINST tre år emellan barnen om man ska ha fler... ; P

-mami-

En ljuvlig natt natt natt... tralalaa! Junior sov från 19.00 till 03.30. Skrek till, jag sa "det är natt, du ska sooooovaaaaa" med min magiska röst. Junior somnade om. Sov till 06.00. Jag försökte igen: "det är naaaaaaatt, du ska soooovaaaaaa". Men icke. Junior var (förståeligt) vrålhungrig. Ammade honom. Han somnade om i sin säng till 08.00. Gött!

Man är ju mer människa de dagar man fått sova. Orkar vara en glad mamma. Orkar vara en tålmodig mamma. Orkar leka, sjunga, busa och skoja. Roligare för alla helt enkelt!

Men jisses vad smidigt det har varit att amma, upptäcker jag nu när junior har börjat att äta också... Förr hade man ju med sig maten, han åt när han käne för det... Nu är vardagen mer inrutad.. En typisk dag:

07.00 God morgon! Ammar.
09.00 Gröt (EnaGo mjölkfria äppelgröt med vanilj) Mums! Ammar.
9.30-10.30 Sova
11.15 Mat (typ kyckling med grönsaker) + fruktpuré. Ammar.
13.00-14.00 Sova
14.00 Mellanmål (typ fruktbägare). Ammar.
16.00-17.00 Sova
17.00 "Middag" (typ banan, fruktpuré eller dyl). Ammar. (Äter ännu inte två mål "riktig" mat).
19.00 Gröt (Sempers mjölkfria risgröt + fruktpuré) Mums! Ammar.
19.30 God natt!

Det blir många mål och några tupplurar. Man hinner ju inte så mycket emellan. Alltså måste man tänka på att ta med sig käk dit man ska. Och junior har inte världens bästa bordsskick ännu. Så det kan bli VÄLDIGT kladdigt när han äter... Men det är bara att inse att det är en ny fas i vår vardag som vi måste vänja oss vid helt enkelt!

-mami-

Värsta flash-back nu till typ högstadiet!!! Hittade Banana Skids när jag köpte godis idag!! I lösvikt... så det var bara att plocka på!! Banankola, så där härligt sega och goda... Mums!

Junior har fått en ny leksak både igår och idag... bortskämd! Jag säger att det är 6-månaders-presenter. Men främst är det "mamma-vill-dricka-kaffe-ifred-i-6-minuters-presenter". Funkar inget vidare. Junior har uppfattat det som "roliga-grejer-man-bara-kan-leka-med-om-mamma-hjälper-till-presenter". Så där sitter vi och leker på golvet.

Det är två leksaker med melodier. Har har många storys om föräldrar som till slut är GALNA på de jäkla leksakerna som låter om och om igen... Ocn när de slutat låta (batterierna behöver bytas) tackar de gud och typ ljuger för barnet att den inte kan låta mer. Haha! Jag lyssnar gladeligen på dessa små melodier för att:
A) Det är trevligare än juniors "uttråkad-gnäll"
B) Junior är så söt när han blir uppriktigt själaglad varje gång det kommer en melodi från leksaken

Och vad jag älskar denna unge! Detta slog mig idag när han satt i sin barnstol, alldeles kladdig med gröt i hela ansiktet. I håret. På hela underarmarna. Tuggandes på stolskanten. Fingrarna in i munnen. Kaskadkräks gröt med katrinplommonpuré över hela golvet. Det är så härligt med barn!

Junior äter nu kött också. Kyckling och grönsaker. Kalops med potatis. Mums mums. Och majskrokar! Som han gulligt håller i handen och stoppar in i munnen med äcklad och skeptisk min. Underbart!

Men han har inte börjat att prata än. Alltså kombinera vokaler med konsonanter. Bara: aaaaaaa eller mmmmmmm eller ptfffff så att all saliv i munnen bara flyger ut. Charming. Men jag blir lite stressad över hans utveckling. Han har inte fått några tänder. Han sitter inte själv. Han är inte i närheten av att krypa. Han jollrar inte mer än tidigare nämnda ljud. Allt som dom "ska" kunna snart.... Men jag säger som en BVC-ssk sa om en annan unge som inte vid tillfället kunde vad han "skulle" : Han är ju glad i alla fall!!

Och jag vet ju att han lär sig allt när det är hans "tid"

Ikväll fick han lägga sig redan vid 19.00. Han har sovit dåligt i natt och dagens tupplurar blev på galna tider eftersom att vi var på stan och han somnade i vagnen och vaknade för tidigt. Håller nu tummarna för att han inte ska vakna klockan 05.00 och vara vrålpigg med ett "behov" av att leka... ; P

Puss på er!

-mami-

Jag är väl helt enkelt för smart!? Jag har under en lååååång tid konsekvent uteslutit äpplen från min kost eftersom att BVC-ssk sagt att de kan ge utslag på bebisen. Inga problem. Men nu till det smarta: Jag ger junior fruktpuréer med äpple i, äppelgröt.... Haha! Vilken miss! Har inte ens tänkt i de banorna, har bara fokuserat på att inte ge något med mjölk i! Men jag vet inte om han har reagerat nämnvärt på äpplena.. Kanske skulle unna mig ett saftigt "Red Delicious" idag? ; P

I natt har varit.. tja, okej. Junior vaknade 23.00, 01.00, 04.30 och 05.30. Var ledsen faktiskt, så jag var inne och klappade på honom vid varje tillfälle, men gav honom utrymme för att somna om själv. Men vid 05.30 kunde han inte komma till ro, han försökte somna, men blev så ledsen varje gång det inte gick. Jag förstod att han vid denna tid va hungrig så jag ammade honom faktiskt och han fick somna om i sin säng en stund. Han hade inga som helst problem att somna själv i sin säng nu på förmiddagsvilan ändå.

Tror att han ev haft ont i magen i natt. Alternativt att det var en krävande dag igår med BVC-ssk (som han i och för sig träffat förut), främmande BVC-läkare och så mamman i föräldragruppen som han blev blyg för. Det var mycket nytt helt enkelt.

Men jag måste säga, att trots att han vaknade tre gånger under den tid som jag sov, så är det ändå MYCKET bättre än vad det varit tidigare. Om folk har haft det så under bebisens uppväxt så förstår jag att de inte tycker att man ska klaga. Men om man vaknat varje, varannan timme under låååång tid så har man rätt att få klaga enligt min mening. För det är inte hälsosamt, inte för någon.

Idag tänker jag köpa majskrokar till junior som han kan tugga på när vi sitter vid matbordet!! Ska bli kul att se vad han tycker om dem!

-mami-