Igår var vi på blixtvisit hos min mormor och morfar. Stannade ett par timmar bara, men det är alltid så trevligt att träffas! Och mormor har alltid så goda kakor : ) När vi kom hem väntade en glad överraskning: Babygymet hade kommit!! Junior tyckte att det var roligt och lite läskigt och kanske lite konstigt? Idag har han tyckt att det varit bättre. Men han roar sig inga långa stunder... Men alla stunder han kan sysselsätta sig själv är bra stunder!

Juniors far är hundvakt denna helg så vi stannar här hos mor och far (hade nog stannat här ändå.. men nu har vi ett "giltigt" skäl....) ; P Jag, mamma och junior var på stan idag och handlade lite på rea.. bara till junior så klart! Ännu är det roligt att handla babykläder. Junior var superbebben och var söt/skrattade hela tiden. Skönt när han inte gallskriker i affärerna. På eftermiddagen har vi promenerat med karln och hunden. Skönt att komma ut.

Denna information om bebbar fick jag från Pampers:

"Börja med smakportioner

Mat, härliga mat. Vid fyra månaders ålder kan det vara dags för något med mer substans än bara mjölk. Några ledtrådar till att ditt barn är redo att börja med fast föda kan vara att hon eller han vaknar ofta på natten, är intresserad av mat när du äter, tuggar på knytnävarna och har en aptit som inte tillfredsställs av en lång stunds amning."



Vaknar ofta på natten? Check.



Intresserad av maten vi äter? Check.



Tuggar på knytnävarna? Check.



Det verkar som att junior verkligen är redo för lite annan mat... men inte hans eventuella allergier. Skitallergier. Har aldrig hatat allergier så mycket som jag gör nu. Har inhandlat lite mjölkfri risgröt... kunde inte hålla mig... IFALL han ska få smaka... lite.... bara lite....

Snart är väl junior så hungrig att han tar till alla medel för att få äta lite... ; P



-mami-

BVC igår. Killen väger 7070 g och är 64 cm lång. 42 cm i huvudomfång. 4 månader gammal. Växer precis på kurvan. Bra jobbat där! Så långt allt väl. Han har ju fortfarande eksem och bvc-sköterskan tyckte då att "det är ju dumt att börja med smakportioner nu" "han kan ju reagera med utslag och allergi då" "bra att vänta några månader till". "Men om du inte orkar mer... ja så klart KAN du ju ge något att äta... men det ÄR ju bra om du kan vänta". Undermening: Ger du honom något att äta är du självisk.

Jag frågade om han verkligen får i sig tillräckligt med mat eftersom att han fortfarande äter varannan timme och fick till svar att det är normaaaaaaaalt. Allt är så himla normaaaaaaalt. "Men hur länge ska han äta så ofta då?", undrade jag. "Det brukar bli bättre vid 8 månader", menade bvc-sköterskan som en tröst. 8 MÅNADER!!!! Det är ju en livstid. Jag försökte med teorin att han måste börja med smakportionerna nu för att han ska hinna lära sig att äta, eftersom att han är så seg med att lära sig att acceptera ersättningen. "Lugn, bara lugn! Om du introducerar smakportioner vid 6 månader så hinner han gott och väl lära sig äta tills han är 1 år", svarade bvc-sköterskan. 1 år!!!!! Ska vi hålla på så här i ett år!!!? Inte en chans. Men det är ju klart, är jag en SJÄLVISK mamma så ger jag ju honom något att äta nu. Det är ju upp till mig.

Självklart vill man inte ge sitt barn eksem. Självklart vill man att det ska ha det så bra som möjligt. Självklart kan man då INTE ge några j-a smakportioner innan bebisen är 6 månader. Är så urless på det här nu. Vet inte heller om junior är komjölksproteinallergiker eller inte. Han har ju blivit röd om munnen när han ätit ersättning med mjölk i, men blev röd om munnen idag när han smakade på mjölkfri ersättning också. Så han kanske slipper den allergin i allafall?

Att lära honom att äta babymojs ur flaska har visat sig vara en omöjlighet. Sist vi försökte (dä vi köpt mjölkfir ersättning) blev han så arg att han fick nässelutslag över hela magen. Stackars lilla bebis. Har aldrig sett något liknade. Däremot har vi prövat att ge på sked och det har funkat hyfsat. Igår var vi på Ikea och inhandlade pipmuggar som han kan dricka ur och han fullkomligt älskar dem! Så när han får babymojs i muggen så går det faktiskt riktigt bra. Har nog lyckats få i honom en matsked eller så.... Men han skriker inte, väser inte och får inga allergiska utslag av ilska. Så det får anses vara lyckat. Köpte också barnstolar till lägenheten. Köpte faktiskt två (efter inrådan från en erfaren mamma: svägerskans syster) så att juniors bebiskompisar som kommer på besök har en stol att sitta i då man ska äta. Smart!

Idag regnar det och jag är dyster. För att jag är så låst. Och för att jag aldrig kan sova mer än ett par timmar i stöten. Och för att jag har blivit så sliten av detta. Om jag är rynkig och grå nu, HUR kommer jag att se ut om ett par månader till? Ve och fasa. Värdsliga problem, jag vet. Men ändå.


Juniors underbara muggar från IKEA!

-mami-

Varmt idag.. Men inte görvarmt, vilket bara är skönt. Seg är jag. Junior är lite mindre förkyld.. tror jag. Det kommer snor till och från. Fullkomligt forsar ur näsan. Hur kan en så liten människa producera så mycket snor? Och dreggel? Alla tröjor är dyngsura efter en dags användning. När vi var på bröllopet avverkade han 5-6 små "halsdukar" som man i princip kunde vrida ur när han hade haft dem på sig en stund. Tänder på g? Ingen aning... Han kanske bara är ett litet slemmonster?

Igår tog min pappa en bild på mig och mor när vi satt vid köksbordet. Jag försökte att diskret hålla undan dubbelhakan åt sidan för att se smäckrare ut på bilden. Jag blev inte vacker. Hade heller inget smink på mig, samt hår som skulle ha behövt tvättats för länge sedan (för man hinner ju inte tvätta håret när man har barn.. eller hur var det?) ; P Denna bild resulterade i ytterligare utseendeångest. Jag såg vedervärdig ut. Som en sjuk gammal utfattig typ. Pappa hade också tagit två bilder där jag håller i junior och jag ser... ja, minst sagt SLITEN ut. Totalt färglös. Trevligt. Så det blir photoshop på alla bilder framöver om jag ska stå modell. Annars är det Dr. 90210 som gäller...

Fy fasen!

Idag har vi beställt ett babygym till junior. Nu tycker till och med hans mormor att "nu måste ungen sysselsättas". Det krävs typ 3 personer för att man ska orka med hans tempo. Mamma pratar allvarligt om att anställa en barnflicka... ; P


Detta gym blev det... Verkar enligt beskrivningen som att båda föräldrarna kan hantera det... och det heter Unisex ; P

-mami-

I lördags begav det sig! Vi for (jag, karln, junior, mamma och pappa) upp till Stockholm för att vara med på brorsans bröllop! Vädret var mulet men det var uppehåll när vi åkte på morgonen, dock med hot om regn. Jag hade min långklänning med en liten kofta till och uppsatt hår i fin festfrisyr. Junior hade sin finskjorta, nya byxorna, en kavaj i ljusgrått mjukistyg samt gubbkepsen. Som kronan på verket (eller rötterna eftersom att det var på fötterna?) hade han sina söta Converse-skor!

Brudparet var underbart klädda: hon i vit, knälång, axelbandslös klänning med ett svart band i midjan. Till det svarta pumps, kuvertväska och ett fint diadem med vita blommor på ena sidan. Väldigt 50-tals-brud-chic! Han i svart kostym, vit skjorta och pastell-grön slips som matchade brudens pastellfärgade sjal i gammelrosa. Bruden knöt ihop säcken med en söt liten brudbukett i färgerna grönt och gammelrosa. Så vackra! Cermonin hölls i stadshuset och tog ca 2 minuter... Jag och brudens ena syster fick äran att vara bröllopsvittnen! Vigselförrättaren såg mysig ut och verkde vara en trevlig typ. Som sagt, två minuter tog det, men det var vackra ord, högtidlig stämning, och jag fick titta bort på junior och tänka på annat för att inte börja gråta. Brudparet strålade, jag har nog aldrig sett min bror så glad!

Bröllopsmiddag intogs på Fjäderholmarna på en krog vid vattnet som serverade underbar mat. Junior var exdemplarisk under cermonin men desto "knöligare" under middagen.. hade svårt att komma till ro, ville inte sova, gnällde och så vidare... Det visade sig senare att han hade lite krångligheter med magen... Vi hade tur då brudens syster själv har småbarn (som hon inte hade med sig) och mer än gärna gullade med junior och bar runt på honom så att vi fick äta i något så när lugn och ro. Jättegod mat! Servitören var lite "special", han gjorde sitt bästa så klart, men va lite "special" som sagt. När man sa vad man ville ha att äta sa han hela tiden: "sjävklart". Ungefär som att han visste vad jag ville ha redan innan? Eller? Vad var det som var så självklart? Hm... Sen tyckte nog han att vi var ena riktiga hillbillies som inte hade någon värd vid bordet utan ropade hejvilt med handuppräckning hur många som ville ha vitt vin osv... Men varför ska det vara så märkvärdigt? ; P

Hela dagen var i alla fall underbar och lyckad. Det enda som kunde ha varit bättre var vädret. Det regnade så klart under hela eftermiddagen och kvällen. Men som man säger: Det bringar tur när det regnar på ens bröllop!

---

Igår slappade vi nästan hela dagen, vi kom ju hem rätt sent efter bröllopet. På eftermiddagen startade jag ett tårtbak och bullbak. Vi åt nygräddade bullar till kvällsmat (!) och idag firade vi min mor som fyller år med en lite annorlunda tårta. Rosa tårta med jordgubbar och frosting. Jättegott!

Denna vecka ska vi till bvc för att mäta och väga junior! Nu var det en månad sedan, känns som att han väger 10 kg (vilket han givetvis inte gör) och det ska bli kul att se hur mycket han har gått upp. Vi ska också prata smakportioner... i slutet av veckan fyller han ju 4 månader.. lille plutten!

-mami-

Igår åkte vi som sagt till mor och far på landet. Det var perfekt väder att köra i eftersom att det regnade, vilket gjorde att temperaturen i bilen förblev human under hela resan. På landet i huset är det jättekallt. Som jag förutspådde krävs det både tröja och inomhusskor. Jag njuter! Fast min far tar det hela en aning långt genom att öppna alla dörrar och fönster som går på natten och vädra ut huset. På morgontimmarna är det iskallt. Klagar man och säger "pappa, det är kallt!" får man bara som svar: "det är friskt!". Så tröja på med andra ord.

Idag har vi varit på stan och kompletterat inför morgondagen. Junior har fått ett par nya byxor eftersom att fläckarna på det tilltänkta paret inte gått bort, plus att det nu krävs långbyxor eftersom att det eventuellt kan komma en och annan skur imorgon (NEJ!). Okej att vädret är svalare, men regn vill vi inte ha på brorsans stora dag.

Igår hade jag (troligen efter flera dagars EXTREM sömnbrist) världens ångest över hur jag ser ut. Är ganska sliten vid det här laget. Hittade gamla bilder från när jag var 19 och såg hur ung/smal/fräsch jag såg ut och fick vrålångest. Har fått dubbelhaka. Bad pappa om Botox. Fick inte det. Har i alla fall önskat mig en ansiktlyftning till 30-års dagen. Mamma och pappa bara skrattar, de tycker inte att det behövs. Droppen som fick bägaren att rinna över var när jag kammade genom håret med fingrarna och ca 259 hårstrån lossnade. Ett av dem var helgrått! Och lockigt! Jag bröt ihop totalt, det kunde ju inte vara mammas eftersom att det var lockigt! Men sen kom jag på att det förmodligen slunkit med in i min tofs när jag satt upp det och på så vis blivit lockigt.. att det i alla fall VAR mammas hår... det MÅSTE det ha varit.

Har tyvärr känningar av förkylningen som junior och hans far dragits/dras med... hoppas inte att jag blir värre tills imorgon! Mamma har idag köpt babymojs utan mjölk på apoteket, så ikväll skall vi än en gång försöka lura bebisen att äta sig riktigt mätt innan sängdags! Önska mig lycka till!


Juniors nya byxor! Från Lindex.

-mami-

Granskningsmänniskan var en relativt ung karl i sina bästa år, verkade rätt trevlig faktiskt. Så det var bara att koppla på charmen och guida runt i lägenheten. Karln min smet ner till tvätten i tvättstugan precis innan han kom så jag stod här ensam och deklarerade om hur rädda vi varit om lägenheten men hur mycket vi triiiiiiiivts här. Ja, verkligen! Toppenlägenhet, men du veeeeet ju hur det är när man får smått! Osv. Osv. Vi klarade oss utan anmärkning! Vi måste bara spackla igen hålet som blir efter lampan i vardagsrummet, något som vi redan hade intentionen att göra. Så. Det känns skönt. Sen ska ju stället städas och besiktigas, men vi snackar om städproffset nr. ono här (jag) så det lär ju inte bli några problem ; P

Haha! Det regnar!!!!! Så underbart! (Hoppas bara att vädret blir bättre på lördag...) Hade bett mor och far att hämta mig och junior, men eftersom att vädret är sämre kan vi åka i vår bil med karln, nu steks vi inte till döds under färden till dem.

Junior har varit så täppt i sin lilla näsa att han knappt kunnat andats i natt. Vaknat stup i ett och varit ledsen. Jag förstår honom, läskigt att inte få luft. Tänkte på vad min svägerska berättat om folk som suger ut snoret på sina barn med hjälp av sin mun (de som inte har någon näs-frida). Vi har ingen näs-frida. Men jag ville inte suga ut snoret med min mun. Mycket skulle jag göra för min son.... men... nej! Jag var vaken istället och satt uppe med honom. Kunde ändå inte sova tack vare värmen/fulla människor som sprang förbi utanför/måsarnas skrattfest/bilar utan ljuddämpare/godstågen.

Ska packa det sista nu.

-mami-

När man får barn blir man effektiv:


Bild från Babycenter.

-mami-

Tar nu en välförtjänt kaffepaus i allt packande. Imorgon kommer någon och granskar lägenheten för att se om vi förstört något som vi måste åtgärda innan vi lämnar över lägenheten. Det är lite nervöst tycker jag. Jag vill då att lägenheten skall vara i toppskick så att de inte tror att det är några mojjar som bor här. Vet inte varför jag tycker att det är viktigt. Jag tror att jag tänker så här: att om vi har det snyggt och fräscht så kommer de inte att syna oss i sömmarna för att de ser att vi är rekorderligt folk (och inga mustdrickare - några kanske förstår vad jag menar..) och inte anklaga oss för de brister som finns i lägenheten. Till exempel 40 hål i badrumsdörren. Som FAKTISKT var där när vi flyttade in. Så det så. Junior hjälper till så gott han kan, exempelvis genom att kissa på tapeten i sitt rum. Snyggt där.

Har cyklat till Myrorna och lämnat in saker idag och tagit en sväng till Rusta för att inhandla vacumpåsar - min nya favorit! Man proppar dem fulla med textilier och dammsuger sedan ur all luft så att de tar 75% mindre plats. Har dock upptäckt att de väger precis lika mycket som innan... (konstigt va?) ; P

Det är görvarmt! Tropiskt klimat. När vi åker härifrån imorgon till landet kommer det att krävas typ overaller och vantar inomhus på grund av att vi nu har vant oss något vid denna värme. Men vi fortsätter som sagt under dagen att packa och greja. Inte så lätt att ha det snyggt när granskningspersonen kommer imorgon när lägenheten är belamrad av 456 kartonger. Men vi gör så gott vi kan!

Juniors byxor har fortfarande fläckar. Men jag har inte gett upp! De är i allafall ljusare...

-mami-

Gah! Den avancerade fläckborttagningskuren verkar vara verkningslös på de vidriga fläckarna på juniors byxor! Skit också! Han har ju inte ens använt dem en enda gång ju... Hade dem i skötväskan JUST för att han skulle kunna använda dem lite. Har haft fläckborttagningsspray på dem varje dag i två dagar och som sagt nu haft dem i ett bad av kemikalier utan större resultat. Eller, det är klart att fläckarna är NÅGOT blekare men de är ändå kvar. Så. Vad gör man nu? Kastar? Försöker lite till? (Gör nog det senare, envis som man är). Men VAD ska junior ha på sig på bröllopet OM fläckarna blir permanenta? Ve och fasa.


Junior har ett par byxor som ser ut så här. Kan han ha dem på bröllopet?

-mami-

Fortsatta instruktioner i babyhantering:



-mami-

Karln piggade på sig lite under eftermiddagen så den lilla familjen tog en tur på stan. Junior satt i bärsele på pappas mage och tyckte att det var hur kul som helst! Hans far köpte på stan ett par kepsar till junior, bland annat en gubbkeps, eftersom att den enda solhatten lilleman hade blev förstörd i regnvädret som hans mor (jag) fick springa i. Det regnade så mycket att det läckte in i väskan och en påse som låg där i färgade av sig på hatten och hans finbyxor som han ska ha på morbrors bröllop på lördag. Hatten fick kastas men finbyxorna ligger nu i en mycket avancerad blandning av fläckborttagningsmedel och tvättmedel i hopp om räddning. Annars får liten gå med rumpan bar.

I allafall var junior mycket söt i sin lilla gubbkeps och "alla" kvinnor vi mötte spanade in mina pojkar med ett leende på läpparna (jo då, det gäller att ha koll på sina killar...) Juniors far märkte såklart inte detta, men jag tror i allafall att de tyckte att grabbarna var väldigt söta där de gick. För det var de.

På kvällen tog vi en impulsiv tur till vännernas hus och grillade. Junior och deras pojke fick leka med varandra (så bra som en 3-månaders bebis och en 7-månaders bebis nu kan leka med varandra....) Mycket trevligt! Men vi konstaterade att det var svårt att ha en lugn och fridfull middag med två små ljuvliga bråkstakar på plats. Man fick överrösta varandra hela tiden och sjuttonhundra saker hände samtidigt hela tiden. Men gott var det.

Jag hade dock svårt att somna igår kväll av två anledningar. Nr 1: Jag var jätteallergisk och snorade hela tiden. Nr 2: Jag avslutade kvällen där med två koppar starkt kaffe (Varför? För att det var gott!) Så jag knoppade nog inte in förrän efter 3 någon gång och så upp vid 9-tiden. Ammat junior minst 3 ggr däremellan. Härligt. Nu packas det för fullt här för att få någon form av struktur på eländet, nej, jag menar flyttkaoset.


Om det var vinter skulle junior givetvis ha dessa söta skor från HM....  = )

-mami-

Igår var jag och junior ute på vift igen. Juniors far låg hemma med förkylning och var inget roligt sällskap. Så vi tog vårt pick och pack och drog till ett par kompisar som bor en bit bort. En liten bit. Trodde jag det var. Jag tyckte att jag och junior kunde ta en stärkande promenad dit. Det tog ca en timme. Och jag gick rätt raskt. Junior satt så klart i sin vagn och skrek: "fortare, fortare" som den diktator han är. Var helt svettig när vi kom fram. Fick kaffe och rabarberpaj när vi kom dit. Mums! Åt väl 75 % av pajen kändes det som... jättegott!

Vi strosade runt lite i området där de bor och kikade på vart våra gemensamma arbetskamrater bor. En lugn och skön eftermiddag helt enkelt.

När det var dags att fara hem hade jag tänkt att ta bussen. Men så kände jag att, "va fasen, äter jag 3/4 av en paj måste jag nog gå hem också..." Så vi gick tillbaks också. Det var lika långt. FAST vi tog en annan väg. Junior somnade på vägen hem men sov såklart inte HELA vägen. Vaknade när det var ett tag kvar och började bli otålig. Låg och skrek. Och skrek. Och skrek. Till slut var jag tvungen att stanna (orkade inte höra hans skrik en enda minut till) och kika ner i vagnen. Då fick han plötsligt en lurig blick och jag busade lite med honom. Och som han skrattade! han ville ju leka! Och tråkiga mamman bara går och går och går... Så där stod vi, längst upp på vår gata och lekte. Junior tjöt av skratt och jag med, eftersom att jag tycker att det är så kul när han skrattar så där. Ett annat par med barn gick förbi och tittade lite konstigt på oss... Efter det gick det bra att gå de sista 300 meterna fram till vår dörr.

---

Idag skiner solen (som vanligt). Det är nästan farligt för man börjar ta den för given. Hoppas bara att det är fint väder på lördag då brorsan skall gifta sig. Men det behöver ju inta var 40 grader i skuggan. Lagom varmt är alltid bäst. Vet inte vad vi ska hitta på. Karln sover än (!), men vi vet ju alla hur det är när en karl är riktigt förkyld... och vi kvinnor som talar om att föda barn... ja, jag säger då det.


-mami-

Nu åt lilleplutten rätt bra av 50/50-blandningen... Men han blir alldeles knallröd runt hela munnen. Varje gång han fått ersättning. Som är mjölkbaserad. Så. Tror nu starkt att han är komjölksproteinallergiker trots allt... Han har ju fortfarande utslag på kroppen. Jag äter ju mjölk. Läser på nätet om andra med liknande bekymmer. Tros vara mjölkallergi. Uteslut mjölk från kosten om du ska fortsätta amma. Suck och stön. Jämmer och elände. Inte kan jag ju vara så självisk att jag fortsätter att äta mjölk om min lille pojke får eksem av det? Och inte an jag tvinga i honom ersättning med mjölk i om han mår dåligt av det? Enligt vår BVC-sköterska ska man vara utan mjölk en månad för att se om eksemen på bebisen blir bättre. Jaha. Får väl börja igen med mjölkfir kost. Eller? Varför kan ingen bara säga hur man ska göra? Tycker att de på BVC är lite vaga i sina råd när det gäller denna fråga.

-mami-

Igår lånade junior sin kompis babygym och kunde faktiskt roa sig själv en liten stund. Det fick mig att längta efter att köpa ett gym till grabben så att man får händerna fria ett tag... Vad tycks om det här?


Babygym från Fisher-Price. 595 kr på www.barabus.se


"Fisher-Price - Musical Medley Activity Gym
•Detta är en tredelad båge för gymmet med 4 roliga leksaker och en stor yta att leka på.
•Den förnyade 3-delade bågen förbinder leksaker: En musikalisk gorilla som spelar en kul ljudeffekt och en kort från 5 andra melodier. Baby aktiverar den genom att snurra på gorillans kula. En isbjörn, En val skramla med en hängande fisk, och en spegel med en havssköldpadda med tecken på sidan.
•För magläge, kan mamma flytta 2 av de leksaker som loopar på mattan och hänga spegel från en av bågen ögglor
•När mamma vill ta gymet på resan eller förvara den, hon bara trycker på en knapp för att frigöra bågarna från fästenas enhet, rullar valven i mattan, och binder ihop allt med en bit tyg på baksidan av mattan"

Det jag funderar över är hur PAPPAN ska göra när bebisen vill ligga på magen eller resa med bebisen? Måste mamman komma då och hjälpa till att flytta leksakerna eller rulla ihop mattan... Verkar ju onödigt krångligt... eller? ; P

-mami-

Igår tog vi en paus från allt vad babymojs heter och slappade ute hos mina kompisar och deras son som är 4 månader äldre än junior. Pojkarna börjar nu få lite behållning av varandra: Junior tittar med stora, beundrande ögon på allt vad hans äldre kompis gör, medan hans kompis tittar på junior med nyfikn blick och gärna grabbar tag i honom med sina starka små nypor. Än kan de ju inte leka med varandra, men junior är mycket mer nöjd när han har en kompis att titta på, "det händer lite" kan man säga. Istället för att bara glo på morsan och farsan hela dagen.

Jag och min väninna gick och handlade igår. Precis innan regnet kom. För igår regnade det. A lot. När vi var framme vid köpcentrat var vi svinnöjda för att vi hade hunnit dit innan regnet kom. Sedan öppnade sig himlen. Klockan var rätt mycket och vi var hungriga så vi kände inte att vi kunde stanna där för att vänta ut regnet. Så. Vi drog på oss de regntäta jackorna vi alla fall hade varit smarta nog att ta med oss (detta ska dock inte vi ta cred för, hennes man var den som såg till att vi fick med oss jackorna...) ; P och vi fulkomligt löpte hem i störtskuren. Det är en promenad på ca 20 minuter. Junior satt så gosigt i sin lilla vagn och plirade ut genom den lilla öppning som regnskyddet erbjöd. Och han började gallskrika. Han ville komma upp! Astråkigt i vagnen! Så han gallskrek av ilska hela vägen hem. Jättekul att höra på när man kämpar hem i porlande skyfall. När vi väl var hemma fick väninnans make ta ungarna och junior satt i hans famn och skrek av skratt när han busade med honom medan vi fick klä om och hänga alla kläder på tork. Då var han nöjd minsann.

På eftermiddagen kom en kompis till min väninna dit och vi grillade på kvällen. Jättetrevligt! Hon var barnfri denna helg så vi kunde turas om att roa de två småttningar som fanns på plats. Sällskapet tog ett glas vin eller två men jag vågade inte en smaka.... Har ju inte druckit på över ett år (!) och sover ju knappt så jag misstänker att jag skulle bli packad av att bara ta en klunk... Ska nog börja med lättöl när det väl är dags att förtära alkoholhaltigt igen. När vi skulle hem missade vi bussen, vilket resulterade i att junior var alldeles övertrött när vi väl kom hem. Han somnade i bussen och jag fick väcka honom och byta på honom när vi väl var hemma. Men det gick bra, han blev inte arg utan somnade om direkt. Sov skapligt, men inga fem timmar på långa vägar... Som vi hade bestämt dagen innan!

---

Idag är det tack vare gårdagens regn (?) riktigt behagligt i lägenheten. Sval luft strömmar in med hjälp av fläkten. Skönt! Idag har jag provat att ge 50/50 bröstmjölk och ersättning efter ett försklag från min far som min väninannas vänninna (krångligt) också tyckte var en bra idé. Junior hulkade faktiskt inte lika mycket. Visserligen bet han mest i nappflaskan och jollrade till att börja med. Det var mest som en lek för honom. När han förstos att detta var maten som erbjöds blev han mer frustrerad och arg. Denna gång handlade det mest om en maktkamp, han ville inte ha flaskan, men han var inte så äcklad av innehållet egentligen. Tillslut var ju maten kall och jag fick ge upp, men nu vet jag att om jag blandar och inte ger mig nästa gång så kommer det att gå bättre. Så. Måste hålla ut helt enkelt. Eller, ja, inte HELT enkelt. Men genomförbart.


-mami-

Igår regnade det! Halleluja! Som Anders Glenmark så fint skriver i sin sång "Regnet": "Regnet öser ner och jag blir blöt från topp till tå. Så står jag ändå här och låtsas att jag har nåt att hitta på. Regnet öser ner och verkar inte ha nåt slut. Men det gör mig ingenting, september lockar alltid ut. Fast regnet öser ner." Okej, ta bort det där med september så är det ju mitt i prick. Karln min kom på den briljanta idén om att ställa vår fläkt på balkongen och fläkta in den svala regnluften - underbart! Så i natt har vi sovit hyfstat, endast vaknat varannan timme och ammat junior enligt sedvanligt schema.

Vi har idag fortsatt med smakportioner babymojs. Det blir inte bättre. Vi matar och matar. Junior spottar och spottar. Idag försökte juniors far mata med flaska till lunch. Junior tuggade lite snällt på den i tio minuter och hulkade äcklat när han fick ersättning i munnen. Spottade. När vi tyckte att "nu räcker det" gick jag och bytte blöja på honom istället för att amma honom direkt efteråt så som jag brukar. Och jisses vad arg han blev! Han skrek och tittade på mig med sårad blick - jag hade svikit honom och ersatt mig med ersättning (är det DÄRFÖR det heter ersättning?) ; P Så när jag väl skulle amma honom kunde han knappt äta för att han med jämna mellanrum var tvungen att titta på mig, skrika lite och tala om att fortfarande var arg. Plutt.

Fortsatt varmt idag. Vi har packat, kastat och rensat. Puh. Lägenheten liknar nu ÄNNU mer en knarkarkvart med all skit liggandes kors och tvärs innanför de kroniskt nerdragna persiennerna. Junior fick bada på kvällen och upptäckte att man kunde plaska ÄNNU mer än han tidigare gjort. Han fullkomligt kastade runt sin lilla kropp i badbaljan så att vattnet stänkte över båda honom och mig och han skrek av skratt varje gång. Så gulligt!

Jag skulle nu själv på kvällen ge junior ett kvällsmål babymojs i flaska. Tanken var ungefär "nu ska han väl för fan kunna äta lite av det här så att vi får sova!". Junior var jättehungrig. Fick flaskan och sög i av gamal vana när jag matar honom. "Yes!" tänkte jag - nu funkar det! Men när han hade sugit tag och insåg att det var babymojs som kom in i hans mun istället för bröstmjölk blev han vansinnig! Skrek som aldrig förr. Jag försökte en stund med flaskan men han bara gapade, vägrade att suga och framför allt: han vägrade att kolla på mig - jag som lurat honom så grovt med babymojset. Så jag ammade honom. Så klart. När han ätit färdigt tittade han på mig med sin sötaste blick och jollrade så sockersött så. Jag hoppas att han förstår att han NÅN gång måste lära sig att äta annan mat än bröstmjölk? Har försökt tala om det för honom men han tycktes inte riktigt lyssna.

Så nu ska vi väl gå och lägga oss snart. Jag måste också somna tidigt så att jag orkar med nattens alla mål. Kan man sondmata en bebis på kvällen med babymojs? ; P

-mami-

Natten i lägenheten har varit överj-g! Så varmt att man flämtade när man andades och ville krypa ur sitt skinn. Övervägde att tappa upp ett kallt bad och sova i badkaret. Gjorde givetvis inte detta. Junior har inte heller sovit bra. Vi har ju varit så länge hos min mor och far att han numera är van att sova där. Han vaknade av alla ljud (tåg, måsar, fulla fjortisar som skrek mm). Han blev också väldigt pigg vid klockan 01.30 och ville ligga vaken och skratta och prata med vår taklampa. Jag tyckte att det var mindre kul. Jag försökte tala om för honom med låg, allvarlig (försök till hypnotiserande röst) "Det är naaaaatt. Du ska sooooova nu". Det hjälpte inte. Han tittade bara på mig med en förbryllad min och sken sedan upp i ett strålande litet leende. Han var sedan vaken ett par timmar. Så också jag. Härligt.

Jag och juniors far försökte med ännu en smakportion babymojs igår. Ingen hit. Han skriker inte när han får det, men han hulkar och väser. Tror inte att han uppskattar det.

Jag lääääängtar tills det blir lite svalare väder. Sorry alla semesterfirare, men det är sanningen!

Nu vaknade junior, måste gå och vara lite social! Återkommer.

-mami-

Igår provade vi med babymojs igen... med tanken att junior endast skulle få en liten smakportion. Skam den som ger sig! Hans far var den som gav flaskan denna gång och junior accepterade några små slurkar! Tittade på oss med skeptisk min men gallskrek i allafall inte... ett steg i rätt riktning! Nu ska vi fortsätta att kämpa med dessa smakportioner tills han kan sluka en hel flaska. Vi räknar med att lyckas med uppdraget lagom till killens 18-års dag. ; P

Idag har vi svettats hela vägen hem igen för att spendera någon vecka i lägenheten. Vi hoppas på sämre väder kommande vecka (törs man ens skriva så?) för att inte kollapsa helt i vår lilla "knarkarkvart". Det räcker med att vara här nu: junior är alldeles rödflammig över hela kroppen och jag själv har druckit åtta glas vatten på två timmar... Alla fönster står på vid gavel och fläkten på full effekt. Att man lever så här! Tacka vet jag mors och fars svala hus... som i det 35-gradiga utomhusvädret hade en innomhustemperatur på "endast" 26 grader.... Här i lägenheten måste vi vara uppe i stadiga 40 grader i genomsnitt, vi vet inte för vi har ingen termometer. "Köp en termometer så att ni vet hur varmt det är" säger min mamma. Jag säger: "vad spelar det för roll? Det är lika varmt i vilket fall... oavsett opm vi har en termometer eller inte...". Vetskapen om hur varmt det VERKLIGEN är kanske endast ökar ångesten, eller?

Vi har under veckan rensat ur mors och fars förråd där vi har en massa av våra barndomssaker. HUR kul som helst att läsa gamla skolarbeten som man gjort i låg- och mellanstadiet. Vissa saker sparade man och vissa saker åkte RÄTT ner i papperskorgen... : ) En del saker ska jag visa mina barndomskamrater... Det kommer att bjuda till MÅNGA skratt! (Här talar jag om saker som skrivits ner under högstadieåren....)



-mami-

Jaha. Kvällen till igår gjordes alltså ett nytt försök med ersättning, eller som vi kallar det i denna familj: "babymojs" (fråga mig inte varför, pappas namn på det hela). Babymojs hade inhandlats, nytt märke denna gång. Flaskan förbereddes och jag smakade på innehållet innan jag serverade min son. Yes! Detta babymojs smakade gott i jämförelse med den förra, "NU kommer junior att sluka hela flaskan", tänkte jag i min enfald. Junior fick smaka och grinade illa, tittade på mig med anklagande blick: "vad är det du utsätter mig för, kvinna?". Skrik och gråt (junior, inte jag... men nästan att jag också ville skrika och gråta). Mer anklagande, förtvivlad blick. Resultatet blev att jag ammade junior som vanligt. Han somnade direkt. Hann inte ens äta sig mätt. Sov en halvtimma  och ville sedan äta mer. Suck. Ingen ljuvlig nattsömn denna gång heller. Nu har jag gett upp. Totalt. Allt känns tungt och svårt, ersättning har hela tiden varit min livlina: när jag inte orkar mer ska jag ge honom ersättning på kvällen. Nu orkar jag inte mer. Junior vill inte äta ersättning på kvällen. Skit också.

---

Igår var vi och "strosa" i Trosa. Alltås staden, vi promenerade inte omkring i underkläder. Trevligt. Mysigt ställe. Tog en fika där och for sedan vidare till pappas kollega i Södertälje för att äta lunch. De bodde i ett ljuvligt hus där och vi spenderade åtskilliga timmar i deras trädgård där junior fick ligga nakenfis på en filt och sprattla. Mysigt.

---

För övrigt så kan jag upplysa att en enda kopp kaffe räckte.... för att göra mig beroende igen! Sedan första koppen har jag stadigt intagit minst två koppar om dagen. Himmelskt gott. En liten tröst på morgonen då allt känns för j-gt efter endast ett par timmars sömn. Det är bra att jag ammar för då får jag bara dricka tre koppar om dagen, vilket gör att jag håller kaffeintaget på en vettig nivå. När jag får "dricka fritt" drar det fort iväg och blir gärna tre-fyra-fem-sex-sju koppar om dagen.... När det gäller kaffe är tydligen mitt motto: "allt eller inget".



En ljuvlig böna för en böna... ; P

-mami-

Nu var det dags. Efter mycket tjat från min mamma och cirka 3,5 månader med endast två timmars sömn i taget då och då gick jag med på att prova att ge junior ersättning till natten. Bara för att få sova lite. Kanske 5 timmar i allafall. Är det för mycket begärt? Sagt och gjort. Ersättningen inhandlades. Hela familjen var entusiastisk (även brorsan och svägerskan var här på besök), NU skulle junior äääääntligen sova lite längre på natten eftersom att han skulle vara såååå mätt på ersättningen! Pulver blandades i vatten, nappflaska skakades och stämningen i köket var nästintill högtidlig när junior fick flaskan mot munnen för att njuta av den mättande substansen. Drömmar om ljuvlig nattvila krossades dock när junior gjorde hulkande kräk-ljud och grinade illa då han fick smaka på ersättningen. Han vägrade äta. Spottade och fräste. Jag smakade på en droppe ersättning och kan inte säga att jag klandrar honom - det smakade för j-gt! Svägerskan luktade på elendät och tyckte att det ver "det äckligaste hon luktat på". Junior fick ammas i sedvanlig ordning, nöjd blev han då han åter kände bröstmjölkens sötma. Sov gjorde han sen, faktiskt 4 timmar första passet - ett resultat av stojig hemmamiljö med massor av roliga människor att busa med. Själv var jag grymt besviken då jag hade byggt upp ett hopp om att ääääääääntligen få sova.

I helgen var vi i allafall och inhandlade en svid till min bror (rättare sagt HAN inhandlade) som han skall ha på sitt bröllop. Mycket stilig blev han! Så stilig att hans blivande fru börja tveka på sin egen klänning som är HUR snygg som helst! Junior fick också ett par nya outfits. Efte shoppingen skulle vi besöka ett griscafé. Ett café som skulle ligga brevid en grisfarm med typ ekologiska grisar som sprang fritt ute. Cafét var ett tält som stod uppställt på en åker. Vi körde fram och klev ur bilen. Enligt skylten skulle det vara öppet för fem minuter sedan men stället såg rätt dött ut. Vi kikade in vid sidan om tältduken och en fuktig värme av vulkanart slog emot oss samtidigt som tusen flugor surrade mot våra ansikten. Ingen människa var där. Vi backade långsamt ut och kände plötsligt en lättnad över att ingen var där - vi kunde åka och fika på något annat ställe. En bil började närma sig och jag greps av panik! Nu kommer personalen - fort in i bilen innan de säger hej och vi tvingas sitta i bastun tillsammans med spyflugorna och "njuta" av en kopp kaffe! Vi kastade oss in i bilen och rivstartade på gärdet och susade in mot civilisationen och ett mer sanitärt intag av fika. Puh.

De roliga människorna (bror och svägerska) har dock tyvärr rest hem idag. Måste alltså själv busa med junior tills han blir totalt utmattad. Det orkar man knappt när man inte sovit på 3,5 månader. Men skam den som ger sig! Ny ersättning av annat märke har inhandlats idag och ett nytt försök skall göras ikväll... Hoppas gör jag tyvärr fortfarande...

Nu ligger junior på golvet och jämrar sig. Han har blivit riktigt duktig - vänder sig själv från rygg till mage nu men blir fruktansvärt arg då han inte kan krypa. Måste nog gå och roa honom en stund. SEN ska han minsann äta ersättning....



Juniors nya body från Polarn och Pyret!

-mami-

Tillbaka i svalkan på landet! Ett hektiskt dygn i lägenheten där vi fick städa och fixa så att lyan skulle vara i optimalt skick. Balkongdörren på vid gavel och golvfläkten på högsta styrka gjorde att det något så när gick att andas där inne. Fick i ordning stället så att det blev representabelt lagom tills "tjejen" skulle titta på lägenheten. Innan hon kom ringde en kille som också var intresserad av en visning. Han dök upp innan golven var städade och jag skämdes som en hund, men han var mer intresserad av andra saker i lägenheten och tittade faktiskt inte så mycket på golvet. Sedan kom "tjejen". Tjejen var en tant. Lät som en ung tjej i telefonen. Men var en "tant" (45-50? Solariebränd, rökare...). Tanten var lite så där halvnöjd med lägenheten men verkade ändå intresserad av att flytta in. Hon kunde dock inte acceptera att flytta in tidigare då hon inte ville ha dubbel hyra (men hallå, det vill inte vi heller!). Killen verkade däremot inställd på en snabb flytt, så nu hoppas vi på att han får stället. Plus att han var ungefär en triljon gånger trevligare...

Sen packade vi lite saker. Fyra kartonger. Tog typ fyra timmar. Känns det som. Det är minst 400 lådor kvar att packa... Så lite har vi kvar att göra. Men jag hörde att det skulle bli sämre väder nästa vecka så då kanske vi kan vara lite i lägenheten? = )

Idag var vi hos mina kompisar och deras lille söte son på lunch innan vi åkte hit igen. SÅ trevligt att få ses igen! Det var ett tag sen nämligen. Lillkillen där hade lärt sig att sitta själv och hade fått två små tänder i underkäken. Lille plutten! Sedan navigerade Tom-Tom oss hit och nu har jag druckit min första kopp kaffe på typ två år och känner mig vansinnigt hyperaktiv! Men j-ar vad gott det var!!!! = )

Apropå det här med att träna bebisar så att de utvecklas som de ska...


-mami-

Puh. Värmen fortsätter att breda ut sina tunga vingar över oss. Vi trycker fortfarande här på landet hos mor och far. Kan inte ens tänka mig hur vi skulle ha levt i lägenheten i dessa tider (om vi ens hade överlevt). Dessvärre måste vi dit en sväng imorgon eftersom att det kommer en tjej och kollar på lägenheten då. Då måste vi stå där med breda leenden trots att svetten forsar ner i pannan och säga: "det är en uuuuuunderbar lägenhet, vi trivs såååå bra! Men nu känner vi oss tvungna att flytta för juniors skull." "Varmt? Nej, det tycker jag inte. Vi har preciiiis varit ute på en joggingtur, det är DÄRFÖR vi är blöta av svett." Det var ju assmart! Man kanske ska ta på sig joggingkläder så att det ser mer äkta ut... ; P Att vi vill att hon ska gilla lägenheten är för att vi vill bli av med den så att vi slipper dubbel hyra. Gillar hon den är det större chans att hon kanske kan flytta in tidigre... ju senare nån vill ha den, desto sämre chans.. så därför ska vi stå där i svettpölarna och tokle som värsta mäklarna. Dåligt förresten att hyresbolaget inte sköter visningen.

Vår bil har också passande mist sin AC så här lagom till sommaren. Den har pajat, helt kaputt. "Hej då, nu får vi klara er utan mig", typ. Jättetrevligt. Ha det så bra, kära AC. Vila i frid. Tur att vi inte ska sälja bilen också: "Varmt? Nej, vi har preciiiiis varit ute på en joggingtur..." Men det är ju synd om junior som sitter och får utslag i värmen. Det går inte att få ner temperaturen trots att man kör fläkten på max och har alla fönster nervevade (Ha! Förr i tiden vevade man faktiskt ner förnstrena... när JAG var ung) ; P Tänk hur man hade det förr, INNAN AC fanns... Huh. Mor min får köra oss i deras nya fina bil med fungerande AC. Så kan hon passa junior medan vi snyggar upp lyan. Den måste ju vara fräsch när vi ska "sälja" den imorgon....

Önska oss lycka till.

-mami-

Nu har jag kommit på något så himla dumt! Läste på en av juniors krämer mot eksem och torr hud: "kan orsaka klåda. Kan ge upphov till allergisk reaktion. Även sent uppkommenn reaktion". Jättebra. Vi gör en hudkräm mot klåda som kan GE klåda och allergi! Finemang. Som när jag läste på mina kortisontabletter som skall tas vid kraftiga allergiska besvär: "Kan ge upphov till anafylaktisk chock". Hm... jag är så allergisk - jag tar min medicin! Oj, jag blev visst ÄNNU sämre av den... Toppen.

Vi smälter bort i värmen. Junior ligger och tar en middagslur just nu. Verkar inte helt fel. Han bet mig när han åt, ett flertal gånger igår. Jag sa då till honom på skarpen och då började han att gråta! Lille plutten... det är ju svårt att vara arg på någon som är så söt.... = ) Men han KAN ju faktiskt inte bita mig.. det gör ju ont - trots att han inte fått några tänder. Misstänker att bitringen var en dum present att ge till "lille Hannibal" ; )

Ska nu ut och plocka in lite rabarber och koka lite rabarberkräm att ha till kvällen. Finns det något somrigare? Ja, okej, möjligtvis jordgubbskräm då. Men nu blir det rabarberkräm.




Maja och en liten rabarber! Förhoppningsvis är rabarberna vi har här ute en aaaaning mindre...

-mami-

Suck! Blev så grymt besviken igår när jag fick mitt sedvanliga brev från babycenter angående min bebis utveckling. Tre månader nu, när skall bebisen börja äta? På BVC har vi ju hela tiden pratat om att helamma till 6 månader men att bebisen kan börja att SMAKA på mat (alltså inte byta ut hela mål mot mat) från 4 månaders ålder. På babycenter läser jag dock att man numera rekommenderar att vänta med smakportioner till 6 månaders för att minska risker för exempelvis allergier. Jaha. Jag vill ju så klart inte öka riskerna för allergier hos min lille plutt som redan nu visar starka tendenser att lida av allergiska besvär. Så. Detta innebär alltså att jag måste amma i 3 månader till, SEDAN ge junior smakportioner tillsammans med amningen och avvänja honom då så sakteliga... Vi snackar då amning i upp till 10 månader ju! NÄR ska man kunna få LITE egen tid då? Suck.

---

För övrigt är vi kvar hos mor och far i deras svala hus (det ska bli 30 grader i helgen, huh!). Smörjer junior morgon och kväll med diverse krämer så att han inte ska ha klåda.

Alla krämer som vi provat:
- Repair
- Locobase
- Miniderm
- Bepanthem
- Inotyol
- CCS hydrocortison 1 %
- Becur för barn
- Borago
- Babyolja

Ungen är hal som en ål.

---

Junior tuggar friskt på sin bitring! Kul! Han tuggar också friskt på mig när han blir ammad. Mindre kul! Tre gånger igår kväll fick jag säga: "AJ! Man får INTE bita mamma!" under amningen. Junior bara log. Vad är hemligheten, junior? ; P

-mami-

Junior tuggar på allt. Kläder. Sina händer. Andras händer. Leksaker. Ja, allt. Han är så stor nu att han gärna sitter med i knäet vid matbordet när vi äter för att vara social. Han tittar med spänning på det som vi stoppar i oss. Man ser att han funderar över om DET kan vara något spännande att smaka på?

En dag åt jag på en morot och junior såg mycket intresserad ut. Så. Han fick slicka lite på moroten... ingen hit! Rynkade på näsan och grinade illa (grönsaker som är så gott!). Men när mina vänner var här åt vi lite vattenmelon... som junior också tyckte såg spännande ut... och han fick smaka lite (alltså inte ÄTA den, bara slicka lite på den) och guuud vad gott han tyckte det var! Sken upp som en liten sol nästa gång han fick se vattenmelonen.. = )

Igår fyllde han tre månader, så nu är det ju bara en månad kvar tills han får börja med smakportioner! Det ska bli rikigt kul! Hoppas att han när han så småningom börjar äta lite mer stadig mat kan sova liiiiite bättre om nätterna.. För att tillgodose hans tuggbehov fick han igår en bitring som han fullkomligt älskar! Inga tänder på gång hoppas jag... Mina kusiner fick sina första gaddar vid fyra månaders ålder... låter inte som någon hit. Då är det morsning och good bye med amningen kan jag säga!


En sådan bitring fick junior, fast turkos med gula elefanter. Jättegott, tyckte junior!

-mami-