Idag har kompisen varit här med sin lilla tös! Så söt! Träffade ju henne förra veckan, men jag tror bestämt att den lilla damen hade vuxit en hel del på bara en vecka. Och massor med hår som står rakt upp! Som en bebis ska ha tycker jag. Junior har i alla fall fått liiiite tjockare fjun på sidorna av huvudet. Snart kanske även han kan ha en liten frisyr (förutom hans comb-over-lugg) ; P

När vi hade fikat (bakade enkla wienerbröd, SÅ goda! Livsfarligt att ha hemma) satt vi i vardagsrummet och pratade. Det ringde på dörren. Eftersom att det har hänt en hel del hemska saker i denna stad smög jag bort till dörren för att kika i titthålet vem det var. Det var en okänd karl med pärm i famnen. Mig lurar du inte med din pärm, tänkte jag. En mördare och våldtäktsman kan ju också ta med en pärm för att lura sig in i lägenheten. Jag smög tillbaks till soffan och vi satt blixtstilla och knäpptysta (junior sov och lilla tösen var så tyst och duktig). Vi hör hur den otäcka mannen öppnar brevinkastet. Hjälp! Efter ett tag smyger jag bort och kollar ut. Han är borta. En lapp sitter i brevinkastet. Handskriven. Han har skrivit att vi ska få sänkta priser från ett företag och att vi ska ringa ett mobilnummer. Mycket skumt. Vi snackar ett tag till och väninnan beger sig sedan hemåt.

Jag och junior käkade lite kvällsmat, junior tog ett bad och lite gröt. Ammade honom (har bara ammat morgon och kväll idag! Yey!) och satt och läste god natt-saga när det ringer på dörren - igen! Jag fryser till is och går INTE till dörren. Efter en stund ringer det på igen. Jag lägger ner junior och tassar tyst bort till dörren. Personen som ringt på är borta. Jag kikar ut genom köksfönstret men ser ingen som kommer ut ur trapphuset. Så läskigt! Vad är detta?

Nu måste jag fila på en plan så att jag är beredd om någon galning tar sig in i lägenheten medan vi sover. Måste hitta något tillhygge att ha bredvid sängen så att jag kan gå till attack om någon främling tar sig in. Vad gör man inte för att skydda sitt barn?

På återseende.

-mami-