Fortsatt fiasko med babymojs
Jaha. Kvällen till igår gjordes alltså ett nytt försök med ersättning, eller som vi kallar det i denna familj: "babymojs" (fråga mig inte varför, pappas namn på det hela). Babymojs hade inhandlats, nytt märke denna gång. Flaskan förbereddes och jag smakade på innehållet innan jag serverade min son. Yes! Detta babymojs smakade gott i jämförelse med den förra, "NU kommer junior att sluka hela flaskan", tänkte jag i min enfald. Junior fick smaka och grinade illa, tittade på mig med anklagande blick: "vad är det du utsätter mig för, kvinna?". Skrik och gråt (junior, inte jag... men nästan att jag också ville skrika och gråta). Mer anklagande, förtvivlad blick. Resultatet blev att jag ammade junior som vanligt. Han somnade direkt. Hann inte ens äta sig mätt. Sov en halvtimma och ville sedan äta mer. Suck. Ingen ljuvlig nattsömn denna gång heller. Nu har jag gett upp. Totalt. Allt känns tungt och svårt, ersättning har hela tiden varit min livlina: när jag inte orkar mer ska jag ge honom ersättning på kvällen. Nu orkar jag inte mer. Junior vill inte äta ersättning på kvällen. Skit också.
Igår var vi och "strosa" i Trosa. Alltås staden, vi promenerade inte omkring i underkläder. Trevligt. Mysigt ställe. Tog en fika där och for sedan vidare till pappas kollega i Södertälje för att äta lunch. De bodde i ett ljuvligt hus där och vi spenderade åtskilliga timmar i deras trädgård där junior fick ligga nakenfis på en filt och sprattla. Mysigt.
För övrigt så kan jag upplysa att en enda kopp kaffe räckte.... för att göra mig beroende igen! Sedan första koppen har jag stadigt intagit minst två koppar om dagen. Himmelskt gott. En liten tröst på morgonen då allt känns för j-gt efter endast ett par timmars sömn. Det är bra att jag ammar för då får jag bara dricka tre koppar om dagen, vilket gör att jag håller kaffeintaget på en vettig nivå. När jag får "dricka fritt" drar det fort iväg och blir gärna tre-fyra-fem-sex-sju koppar om dagen.... När det gäller kaffe är tydligen mitt motto: "allt eller inget".
En ljuvlig böna för en böna... ; P
Igår var vi och "strosa" i Trosa. Alltås staden, vi promenerade inte omkring i underkläder. Trevligt. Mysigt ställe. Tog en fika där och for sedan vidare till pappas kollega i Södertälje för att äta lunch. De bodde i ett ljuvligt hus där och vi spenderade åtskilliga timmar i deras trädgård där junior fick ligga nakenfis på en filt och sprattla. Mysigt.
För övrigt så kan jag upplysa att en enda kopp kaffe räckte.... för att göra mig beroende igen! Sedan första koppen har jag stadigt intagit minst två koppar om dagen. Himmelskt gott. En liten tröst på morgonen då allt känns för j-gt efter endast ett par timmars sömn. Det är bra att jag ammar för då får jag bara dricka tre koppar om dagen, vilket gör att jag håller kaffeintaget på en vettig nivå. När jag får "dricka fritt" drar det fort iväg och blir gärna tre-fyra-fem-sex-sju koppar om dagen.... När det gäller kaffe är tydligen mitt motto: "allt eller inget".
En ljuvlig böna för en böna... ; P
Kommentarer
I
Min kära bror (som är två barns far) berättade för mig för några veckor sedan att små barn igentligen inte har så mkt smaksinne utan att allt är en vana. Han hade en arbetskamrat som börjat gett sitt barn lever, ibörjan åt den inte alls men tillslut åt den levern med mkt god aptit :-)
Det jag vill säga med detta är, ge inte upp. Lille J kanske bara behöver vänja sig vid den nya smaken. Litet smakprov varje dag och så äter han förhoppningsvis allt tillslut :-)
Kramar!!!
mami
Tack för stödet! Vi körde faktiskt med smakportion igår och han gallskrek inte... så nu kör vi lite varje dag så att junior skall vänja sig och sluka babymojset med god aptit! Och kanske sova liiiite bättre... ; P
Trackback
