Livet i dessa dagar
Oj oj oj... Här törs man ju knappt skriva något längre eftersom att det medför ett ökat ansvar att hålla sig uppdaterad om kommentarer samt fortsatt engagemang i form av blogg-inlägg...
Men.
Jag träffade träffade gamla (ja, nu börjar vi bli gamla med diverse dåliga knän och dyl..) ; ) vänner i helgen och med tanke på alla barn som härjade fritt kring oss hann vi ändå knappt prata om hur vi hade det nu för tiden trots att vi träffades fler timmar.. Så vi kom fram till att bloggandet är ett bra forum för att hålla varandra uppdaterade kring vardagens bestyr. En väldigt söt bebis fick vi i alla fall se under besöket och junior var mycket imponerad av deras 4-åring och allt han kunde!
Junior sköter sig exemplariskt på förskolan och han vill gärna åka dit! Från att varje dag ha grinat som besatt vi överlämnandet och desperat vädja: "baka? baka? (översatt: tillbaka? tillbaka?) är han nu glad över att få hänga med kompisarna under dagen när mor och far jobbar.
Själv är jag överlycklig över att vara "baka" i arbetslivet och har faktiskt ork och energi kvar till att laga mat, leka med junior och vara en glad mamma de timmar vi hinner att ses efter jobbet. Junior är också mycket gladare hemma nu när han får leka av sig på förskolan med folk i hans egen ålder som orkar vilda lekar.
Men trött är man så klart ändå och jag känner redan nu att det ska bli gött att knyta sig sen..
-mami-
Men.
Jag träffade träffade gamla (ja, nu börjar vi bli gamla med diverse dåliga knän och dyl..) ; ) vänner i helgen och med tanke på alla barn som härjade fritt kring oss hann vi ändå knappt prata om hur vi hade det nu för tiden trots att vi träffades fler timmar.. Så vi kom fram till att bloggandet är ett bra forum för att hålla varandra uppdaterade kring vardagens bestyr. En väldigt söt bebis fick vi i alla fall se under besöket och junior var mycket imponerad av deras 4-åring och allt han kunde!
Junior sköter sig exemplariskt på förskolan och han vill gärna åka dit! Från att varje dag ha grinat som besatt vi överlämnandet och desperat vädja: "baka? baka? (översatt: tillbaka? tillbaka?) är han nu glad över att få hänga med kompisarna under dagen när mor och far jobbar.
Själv är jag överlycklig över att vara "baka" i arbetslivet och har faktiskt ork och energi kvar till att laga mat, leka med junior och vara en glad mamma de timmar vi hinner att ses efter jobbet. Junior är också mycket gladare hemma nu när han får leka av sig på förskolan med folk i hans egen ålder som orkar vilda lekar.
Men trött är man så klart ändå och jag känner redan nu att det ska bli gött att knyta sig sen..
-mami-
Kommentarer
Trackback
