Svett och pust och stön! Varmt är det. Men inte lika varmt som i gamla knarkarlyan. Tack och lov!
Nu har jag jobbat en hel del och därför varit lite efter med bloggandet. Juniors pappa haltar fortfarande omkring här hemma men har i alla fall sökt vård! Träffat kollegor till mig som klämt och känt på knäet och nu väntar han på en MR. Hoppas att han slipper artroskopi i alla fall. Trolig orsak till smärta och låsning i knäet är menisken.

Idag kommer väninnan hit en sväng på lunch/fika innan jag ska en sväng till nya jobbet och skriva på papper och prata med chefen i eftermiddag. Junior är.. ja, vad ska man säga. Inne i en lite mer krävande period kanske man kan uttrycka det. Jag lääääängtar tills han ska få börja på förskolan! Även om jag kommer att sakna honom så klart så tror jag att det är dags för den lille att aktiveras lite mer om dagarna. Jag orkar inte mer aktiviteter.

Han är väldigt "trotsig" och gör bara sånt han inte får om man inte ägnar hela sin uppmärksamhet mot honom. Lite jobbigt när jag var och handlade med honom igår och han började stoppa in hela handen ner i halsen. Ögonen tårades och jag utbrister: "Nej men vad GÖR du? Så får du ju INTE göra!" Orden "inte" och "göra" triggade här igång junior eftersom att han visste att han fick min uppmärksamhet om han fortsatte. Så han satt och tröck ner sin lilla hand ner i halsen så att spyorna bara forsade ner över honom. Fyra gånger. Medan jag förtvivlat försökte tillrätavisa honom, hålla i hans hand, manövrera vagnen, släpa runt kundkorgen, plocka ner rätt varor, inte få ÄNNU mer ont i ryggen, skälla på junior samt betala och packa varorna. Junior bara skrattade fast jag tittade med ARG min och sa "NEEEJ!" Sista gången han tröck ner handen i halsen var vid kassorna när ALLA i hela mataffären tittade på oss och undrade vad det var för störd mamma som hade med en 14-månaders kille med fullt utvecklad bulimi. Väl utanför affären ringde jag juniors pappa och bölade lite och sedan gick vi hem. I värmen. Med ryggvärk.

Känner som sagt att det är dags för nåt annat än det här nu. Värmen tar också musten ur en. Nu sover junior fast klockan bara är nio. Han bara hängde i hasorna och bara gnällde, gnällde, gnällde. Så han fick gärna gå och lägga sig lite, så att jag får ANDAS bara fem minuter.

Nu ska jag förbereda fika och lunch. Jobbar stenhårt med GI-kosten och mår förträfligt. Är också inne på sommarens andra kortisonkur vilket också bidrar till ökat välmående. Synd bara att ryggen pajar mer och mer. Inväntar nu mitt första lumbago ischias. Vi ser ut som ett riktigt gamling-par här hemma där vi haltar omkring med dåliga knän och ryggar. Härligt.

-mami-