Den underbara svenska vården

Sorry borry! Här har det uppdaterats väligt dåligt. Haft fullt upp! Alldeles uppslukad av våren och mitt nya jobb som jag ska börja på till hösten. Skall tjänstgöra som Adjungerad Klinisk Adjukt (AKA) 50 % och sedan jobba kliniskt (slita på avdelningen) 40-45 %. Men det låter mycket flottare att arbeta kliniskt. Så nu går jag några pass brevid hon som har tjänsten för närvarande och så försöker jag läsa och skriva så mycket jag kan här hemma för att kunna veta vad jag egentligen ska göra i höst. Men det är jätteroligt!

Lille junior har tyvärr varit sjuk ett bra tag. Alldeles snorig och hostig. Hög feber har han också haft. Hostat så tt han har kräkts. Efter en feberfri period fick han ny feber, HÖG! Vi ringde till jourvårdecentralen (för givetvis var det helg) och fick komma till en läkare. Läkaren funderade på om det kunde vara pneumoni och remitterade oss vidare till barnjouren på USÖ. Innan vi träffade läkaren där fick junior genomgå en lungröntgen. Det kändes otroligt surrealistiskt att vara på jobbet med sin lille pojke och se honom ligga under röntgenapparaten i bar överkropp och se alldeles liten ut! Där brukar ju mina patienter ligga, inte fullt så små.

Efter lååååång tid fick vi träffa en barnläkare. Eller förlåt, jag menar underläkare. För varför skulle man förära oss någon med rätt kompetens på ett universitetssjukhus, när vi blivit remitterade från en distriksläkare för att få mer specialserad kunksap från en barnläkare? Jag ställer mig en aaaaaaning tveksam till att underläkaren på barnjouren hade större kunskaper än distriktsläkaren på VC....

Den här vården fick vi:
- Läkaren var lite "skojig" när han pratae med J. J skrattade inte. Det var inte skojigt.
- Läkaren hade inte läst igenom remissen från VC. Visste inte att vi hade varit på rtg.
- Läkaren ifrågasatte varför vi hade varit på rtg när jag frågade om rtg-svaret. Som om VI hade tagit initiativet till rtg själva.
- Läkaren tänkte ordinera samma prov som redan tagits på VC. Jag sa att vi redan hade tagit provet. Bad läkaren läsa remissen.
- De tog tempen på J fyra gånger.
- Ssk kollade AF, Saturation och puls och när den ssk som skulle dokumentera värdena inte hörde första gången så repeterade den första ssk:n och säger FEL värden andra gången.
- Vi frågade ALLA som hjälpte oss vad lung-rtg visade, INGEN visste att vi varit på en och INGEN hjälpte oss att ta redan på svaret. Den bästa kommentaren var: "svaret har doktorn på datorn".
- Junior fick en ipren för att febern skulle gå ner. Vi skulle vänta kvar och se om febern gick ner. Det kändes ANINGEN onödigt. Men vi hade inte fått svar på rtg ännu så övi väntade i ÖVER en timme på att Iprenen skulle ge verkan.
- Efter mcyket om och men kom den lille underläkaren tillbaka och berättade att rtg inte visade några infiltrat. Han erbjöd sig att skriva ut hostmedicin. Jag påtalade att distrikstläkaren hade skrivit ut hostmedicin redan (vilket visare på att han fortfarande absolut inte hade läst igenom papprena).

Jag åt och drack ingenting på 7 timmar den dagen. Vilket ökade på irritationen en aning. Men man funderar ju verkligen på hur vården är andra länder om detta är den vård vi kan erbjuda i Sverige. I n k o m p e t e n s. Men vill understryka att på VC gick allt rätt till. Bra jobbat!

Nu ska jag avsluta detta, jag och J ska träffa lite arbetskamrater till mig och en av dem har fått en liten bebis (som vi ska hålla oss låååååångt ifrån). Nu mår J bättre och är inne på sitt andra feberfria dygn!

-mami-


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mamiforlife

En blogg om livet som mamma till mina pojkar!

RSS 2.0