Okej. What a night... igen - inte i positiv bemärkelse! Han vaknade varannan timme och ville äta. Här blir metoden att han ska somna själv väldigt svår att tillämpa eftersom att BVC-sköterskan menar att han behöver äta en eller två gånger per natt fortfarande. Hur ska jag veta när han är hungrig och när han bara skriker för att han behöver hjälp att somna om? Mycket klurigt. Blir nog en aning lättare att hantera detta när han ska sluta äta på nätterna. Då kan man vara hård hela tiden.

Men det känns väldigt hårt att låta honom somna utan napp. Han gråter och är helt förtvivlad den lille stackaren. Fast man är hos honom stup i kvarten. Han riktigt hulkar och tårarna sprutar och när man går bort till honom håller han fast en för att man inte ska lämna honom. Vaknade en gång under natten redan en timme efter att han hade ätit föregående tillfälle och då ville jag att han skulle somna om ändå. En timme skrek han otröstligt innan han till slut somnade. Det är inte lätt att hantera det klockan 3 på morgonen/natten (hur man vill se det). Idag på förmiddagsvilan hade han jättesvårt att komma till ro utan nappen. Jag har försökt visa honom att han kan suga en stund på tummen (för den kan han ju själv hitta på natten om han behöver tutta), men det duger inte. Han vill INTE! Är då jättearg på mig och jätteledsen. I häftet som vi fick från BVC står att man kan låta barnet tutta på nappen för att komma till ro, men att man tar ut den precis innan de somnar - så lär de sig att somna utan nappen i alla fall (förhoppningsvis) och behöver då inte ha nappen om de vaknar till på natten. Han fick ha nappen en stund och somnar då lätt själv, jag tog ut den när han var lugn och blundade. Han grymtade till lite och vred sig ett par gånger men somnade sen. Och har sovit nu i cirka en timme. Så denna metod kanske funkar bättre på vår kille. BVC-ssk mendade det, att det finns ingen metod som är bättre än den som vi bestämmer oss för passar oss och vårat barn. Klokt.

Men skriften som vi fick av BVC är faktiskt jättebra. Den heter "När barnet ska sova. Råd till föräldrar om barns sömn". Lättläst (behövs när man lider av sömnbrist) och jag sitter ofta med den när han skriker och det känns svårt, och läser råden och får kraft och ork genom att känna stöd i det jag gör. Så den fungerar lite som peppning, gör att man orkar lite till och får bekräftelse över att man inte är elak mot sitt barn. För man känner sig som den värsta mamman i hela världen. Men det är också som BVC-ssk sa när jag frågade "hur ska man orka detta, att ta denna strid på natten?": "Någon gång kommer du att känna att du fått nog - att du inte orkar med det som det är just nu. Och då, då kommer du att orka, för att få en förändring". Jag orkar nu.

Nån annan som har något tips/erfarenhet om hur man får dem att komma till ro på egen hand/sova hela natten?

-mami-