Urkorkat men kul?

Min son tycker att det är kul när jag pratar konstigt. Typ pratar svenska med rysk brytning, en personlig favorit som arbetskamraterna måste vara utleda på då jag och en kollega fått tokrycket och talat så en vecka. Minst. Men Junior tycker att det är skojigt när jag pratar så. Därför gör jag det, så att han inte ska skrika på mig så mycket. Plus att jag själv tycker att det låter så roligt. Särskilt med tanke på att jag utseendemässigt mycket väl skulle kunna vara ryska.

Urkorkat egentligen, är nu mycket rädd att han ska börja prata på detta sätt när han väl kan artikulera fler ljud är eeeeeehh, grlgrl och näääääää. Hans första mening kanske blir: (med rysk brytning) "njet, den är inte bra"... *ryser* Jag gör det dock inte så ofta. Bara när vi båda två har jättetråkigt.



En sån här overall har Junior på sig idag, supersöt från Polarn och Pyret!

-mami-

Nemen, har du en egen blogg också? Det skulle du ju berätta för mig förstår du! =) Jag ska bort v 27, annars är jag i krokarna. Antingen här eller i stugan hos mamma och pappa. Så föreslå ett datum!

Måste bara tipsa om den här bruden: http://blogg.alltombarn.se/innandufanns/ och hennes förlossningsberättelse i sex delar. Fyyy fan. Jag har följt hennes blogg sen hon blev gravid och jag var inte beredd på det där (det var ju inte hon heller, men...) Scrolla ner till del ett och läs dem i ordning, tjuvtitta inte på sista delen. ;-)

H: Ja, visst förstår du.. har inte bloggat så länge dock! Ska kolla upp datum då och återkomma!

A: My God! Får lite perspektiv på min egen förlossning... för även om det var ett helvete vissa stunder så var det ju i alla fall ett kort helvete om man jämför med många andra... Jag är oerhört tacksam att det gick så fort. Och att junior faktiskt kom ut. Snabbt. Utan sugklocka.