mamiforlife - En blogg om livet som mamma till mina pojkar!

Herregud

Publicerat 2013-08-20 06:39:08 i Vardagen

A började krypa på riktigt dagen innan sin 7-månadersdag. Sen var han glad och nöjd i en och en halv vecka, kröp runt lite lagom fort och kollade läget i det stora universum som han lever i (vår lägenhet, enorm). Efter denna en och en halv vecka kom han på att det gick att resa sig upp mot saker och sedan dess är livet en enda strävan. Han är som en målsökande missil, särskilt när J sitter framför TV:n i sin lilla fåtölj. Då bara MÅSTE A dit och klättra upp och stå bredvid. Och allt oftare hör man nu: "Mamma!!! Ta BORT honom!!" Om man hade pyttelite tid förut till tvätt och städ så är den garanterat borta nu.

Direktlänk, 1 Kommentarer

Seriöst

Publicerat 2013-08-04 15:46:57 i Vardagen

Jag ligger verkligen efter med allt allt allt. Plockar ner lite tvätt från stället, den blir dock liggande i hallen för J måste bada nu nu nu. I med ny tvätt i maskinen (som kommer ligga där och bli sur eftersom att jag inte kommer att hinna hänga den sen, men ändå... ser ju mindre fullt ut i tvättkorgen i alla fall!)

A sittern på golvet och river ut alla kläder ur en låda som jag precis lagt i allt i. Försöker dammsuga lägenheten. Hann ju köket och ena badrummet förra veckan, kanske ska ta vardagsrummet och andra badrummet nu då? Sovrummet vet jag ärligen inte när det blev städat sist, där sover ju A och jag städar ju mest när han sover.

J slår A, måste separera dem. A skrikernoch skriker för att han har tråkigt på golvet. Bär bebis och försöker plocka i diskmaskinen. Och måste laga mat också. När det är gjort ser köket ut som misär men det hinner man ju inte ta tag i för nu måste vi faktiskt gå ut och leka. För att inte ha ihjäl varandra här inne. När man kommer in igen är det dags för mat igen och bad och Bolibompa och efter nattningarna är orken sluuuuuut.

Det här är inte värdigt! Jo förresten, veder-värdigt.

Direktlänk, 0 Kommentarer