Livet i nuet

Insåg att jag behöver neutralisera bilden av mitt liv lite genom ett uppdaterat inlägg. När jag läser gamla inlägg kan jag dra vissa slutsatser: jag är inte riktigt gjord för småbarn och sömnbrist. Jag kan verkligen se ett mönster i att när jag får sova bättre så blir jag en gladare person och en snällare mamma. Barnen är nu 5,5 och 2,5 år gamla. Eller, lille mini börjar närma sig 3-årsåldern vilket är helt ofattbart! Vi driver just nu projekten "sluta med napp och blöja" med mindre framgång. Jag kan väl erkänna att engagemanget i drivet är lite sisådär, men vi FRÅGAR i alla fall A lite då och då om han inte ska prova kalsongbyxa (hans eget ord) men svaret är "aldrig!" J har blivit en mogen kille jämfört med tidigare inlägg där han mer representerade trotsets alla kulörer och nyanser. Nu går han till och med på fritidsaktiviteter! Bollkul heter det och är en förberedelse för att börja med fotboll i framtiden. Jag fick tvinga dit honom, hans bästa kompis skulle också börja, och han ville egentligen inte alls vara med. Men när dom väl satt igång var han helt salig och bara räknade ner till nästa söndag. Roligast var alla hinderbanor och kullerbyttor, alltså sådant som inte alls hade med själva bollspelandet att göra egentligen. Och något fotbollsproffs tror jag inte heller att han blir, baserat på vad som utspelades på senaste träffen: Alla barnen delades upp i lag och skulle börja med en liten fotbollsmatch. Det klassiska hände så klart, där alla barnen bara flyger och far efter bollen i en stor klunga, utan någon som helst taktik i spelet. Ganska logiskt då dom inte kan några regler eller taktiska knep än. Det vill säga alla barnen utom J for efter bollen. J stod kvar, mitt på planen och helt apatiskt bara tittade. Det var helt uppenbart att han inte hängde med på vad det gick ut på. I drickapausen ville jag då snällt hjälpa honom med ett litet tips: "Försök att ta bollen och skjut i mål!" och fick då svaret: "Varför då?". I rest my case. Jag hade verkligen inget vettigt svar på den relevanta frågan. Ja, varför då? Annars leker livet på i full fart, har idag både opponerat på annan D-uppsats och ska snart försvara min egen. Jobbar intensivt med mina magisterstudier vid sidan av mitt ganska ny chefsjobb. Inte undra på att jag numera ibland glömmer bort att en hel vecka existerar och bokar tvättid på fel dagar, bjuder hem till halloweenfest en hel vecka före halloween och rusar ut från ett möte en timme för tidigt för att jag tror att jag är sen när jag i själva verket inte ställt om klockan till vintertid. På återhörande!

mamiforlife

En blogg om livet som mamma till mina pojkar!

RSS 2.0