Söndag
Någon annans sylt
Men seriööööööst!!!!!
Gaaaaaaaah!!! Alltså mammor. Föräldrar! (alltså, det är inte mina egna som jag syftar på).
Satt på öppna förskolan idag. Egentligen är jag allergisk mot platser där för många föräldrar med för lite att göra samlas. Samtalen är så uuuuttråkande!!! Men jag var i alla fall där för barnens skull, både J och A tycker att det är vansinnigt roligt att vara där och leka : ) Visste också att J:s bästa kompis skulle dit med sin lillebror och (tack och lov) mycket vettiga och trevliga pappa så det kändes ändå kul att gå dit när man visste att det fanns någon att prata med.
Men så sitter vi i pysselrummet medan barnen "degar" (deras eget uttryck för lek med play doh). Några mammor sitter vid pysslet och pratar om sina barn, förskola och bla bla bla. Och så hör jag:
- Men hur dags lämnar ni då?
- Eh.. ja, det blir väl... ja, typ kvart i åtta...
Tystnad.
- Jaha. Oj, typ varje dag eller?
- Eh..... ja, jo....
Tystnad.
- Ja okej. Ja jag jobbar ju si och så (hörde inte riktigt här) och slutar ju alltid tidigt på fredagar så om man tänker på det så blir det ju inte så himla lång tid. Men helst skulle jag ju vilja jobba 9-15 fyra dagar i veckan så att det inte blev så mycket tid i förskolan.
Är det på riktigt? Jo, det är alldeles på riktigt!
Kvart i åtta-mamman skämdes alltså för att hon lämnade ungarna på förskolan i denna arla timme, medan 9-15-mamman alltså rynkade på näsan åt detta förskräckliga och oerhörda försummande av barnen.
Jag kan säga att kvart över sex till i värsta fall kvart i fem-mamman som satt och tjuvlyssnade blev skickligt förbannad. Jävla prekton. Vad lever dom i för verklighet egentligen? Dom flesta behöver ju jobba bägge två för att familjen ska gå runt och vilka lyxmänniskor kan jobba 9-15 fyra dagar i veckan? På vilket slags jobb liksom? Kanske ska höra med chefen. Verkar ju funka för andra, så varför inte? Vore ju rätt skönt att dyka upp lagom till frukostfikat, sedan lite lunchjobb, lunchrast på det och sen en kopp eftermiddagsfika innan hämtningen. Varför har jag inte tänkt på det förut?
Jo just det. Jag har ju en sund och realistisk verklighetsuppfattning.
För övrigt dålig uppdatering här. Har aldrig datorn på och haaatar att skriva från mobilen. Jag jobbar halvtid nu. Gillart skarpt. Men alltså bara 9-15 två dagar i veckan. Glöm inte det.
Alla har varit apförkylda här. Jag var askaxig för att jag käkar zink och C-vitamin och tror mig ha världens bästa immunförsvar. Åkte till mina päron förra helgen och gnällde över vedervärdig allergi. Det visade sig dock vara förkylningen. Men den gick över på typ en halv dag så jag har ändå grymt bra immunförsvar. Har fnyst lite åt M som gått här och sett mosig ut i två veckor och klagat över ont i huvudet och annat. Mes. Han fick dock en tid nu på jour-VC för att han mådde så dåligt och, hoppsan, han hade visst en kraftig bihåleinflammation och ska käka antibiotika i tio dagar. Så kan det gå om man lever tillsammans med en sjuksköterska! Men jag tröstar mig med historier från kollegor som har låtit familjemedlemmar halta runt hemma med brutna kroppsdelar eftersom att den allmänna sjuksköterskeuppfattningen är att alla mest bara sjåpar sig. Stackars mina barn.
Nä, nu ska man ta och plocka undan lite till och ta emot karln som snart kommer åter från apoteket då. Får väl serva honom lite och visa lite medkänsla nu då. När det finns bevis för sjukdomen. Moahaha.
(Ps. Ja, jag är nog lite trött nu när jag skriver detta. Har inte tappat förståndet helt.)
På återseende.
Satt på öppna förskolan idag. Egentligen är jag allergisk mot platser där för många föräldrar med för lite att göra samlas. Samtalen är så uuuuttråkande!!! Men jag var i alla fall där för barnens skull, både J och A tycker att det är vansinnigt roligt att vara där och leka : ) Visste också att J:s bästa kompis skulle dit med sin lillebror och (tack och lov) mycket vettiga och trevliga pappa så det kändes ändå kul att gå dit när man visste att det fanns någon att prata med.
Men så sitter vi i pysselrummet medan barnen "degar" (deras eget uttryck för lek med play doh). Några mammor sitter vid pysslet och pratar om sina barn, förskola och bla bla bla. Och så hör jag:
- Men hur dags lämnar ni då?
- Eh.. ja, det blir väl... ja, typ kvart i åtta...
Tystnad.
- Jaha. Oj, typ varje dag eller?
- Eh..... ja, jo....
Tystnad.
- Ja okej. Ja jag jobbar ju si och så (hörde inte riktigt här) och slutar ju alltid tidigt på fredagar så om man tänker på det så blir det ju inte så himla lång tid. Men helst skulle jag ju vilja jobba 9-15 fyra dagar i veckan så att det inte blev så mycket tid i förskolan.
Är det på riktigt? Jo, det är alldeles på riktigt!
Kvart i åtta-mamman skämdes alltså för att hon lämnade ungarna på förskolan i denna arla timme, medan 9-15-mamman alltså rynkade på näsan åt detta förskräckliga och oerhörda försummande av barnen.
Jag kan säga att kvart över sex till i värsta fall kvart i fem-mamman som satt och tjuvlyssnade blev skickligt förbannad. Jävla prekton. Vad lever dom i för verklighet egentligen? Dom flesta behöver ju jobba bägge två för att familjen ska gå runt och vilka lyxmänniskor kan jobba 9-15 fyra dagar i veckan? På vilket slags jobb liksom? Kanske ska höra med chefen. Verkar ju funka för andra, så varför inte? Vore ju rätt skönt att dyka upp lagom till frukostfikat, sedan lite lunchjobb, lunchrast på det och sen en kopp eftermiddagsfika innan hämtningen. Varför har jag inte tänkt på det förut?
Jo just det. Jag har ju en sund och realistisk verklighetsuppfattning.
För övrigt dålig uppdatering här. Har aldrig datorn på och haaatar att skriva från mobilen. Jag jobbar halvtid nu. Gillart skarpt. Men alltså bara 9-15 två dagar i veckan. Glöm inte det.
Alla har varit apförkylda här. Jag var askaxig för att jag käkar zink och C-vitamin och tror mig ha världens bästa immunförsvar. Åkte till mina päron förra helgen och gnällde över vedervärdig allergi. Det visade sig dock vara förkylningen. Men den gick över på typ en halv dag så jag har ändå grymt bra immunförsvar. Har fnyst lite åt M som gått här och sett mosig ut i två veckor och klagat över ont i huvudet och annat. Mes. Han fick dock en tid nu på jour-VC för att han mådde så dåligt och, hoppsan, han hade visst en kraftig bihåleinflammation och ska käka antibiotika i tio dagar. Så kan det gå om man lever tillsammans med en sjuksköterska! Men jag tröstar mig med historier från kollegor som har låtit familjemedlemmar halta runt hemma med brutna kroppsdelar eftersom att den allmänna sjuksköterskeuppfattningen är att alla mest bara sjåpar sig. Stackars mina barn.
Nä, nu ska man ta och plocka undan lite till och ta emot karln som snart kommer åter från apoteket då. Får väl serva honom lite och visa lite medkänsla nu då. När det finns bevis för sjukdomen. Moahaha.
(Ps. Ja, jag är nog lite trött nu när jag skriver detta. Har inte tappat förståndet helt.)
På återseende.