Nu fick jag en sån känsla av ångest - tänk om nån är riktigt dum mot min lilla J någon gång! Allra värst om en vuxen skulle kidnappa honom så klart, men det är väl förhoppningsvis inte så vanligt. Men har dom verkligen koll på alla barn på förskolan? Tänk om någon smyger in på gården när dom är ute och leker... Nej usch och fy och vad hemskt!!! Men jag kan ju inte vara med honom dygnets alla timmar!

Och tänk om han skulle vakna upp med meningit och det inte fanns något att göra! HUR ska man kunna ha koll? Jag kan ju inte sitta på akuten med honom jämt, bara för säkerhets skull?!!

Och tänk om något barn är dumt mot honom, så att han blir ledsen och gråter. Och sen inte vill gå till förskolan för att han har ont i magen för att dom är dumma? Hur kan man låta bli att själv vara dum tillbaks mot ett barn som är dumt mot ens barn?

Och hur kan man komma på tanken att skaffa ett till barn som man sen ska oroa sig för? Räcker det inte med ett liksom? Tänker nog inte föda det här barnet - det är bättre att det bor inne i magen där ingen kan kidnappa det, smitta det med meningokocker eller vara dumt mot det. Och så kan jag ju faktiskt ha det med mig över allt, dygnets alla timmar - även på jobbet. Mycket praktiskt!